Repression kännetecknar Gårdstensmodellen

gårdsten

Av: Kristofer Lundberg

I media, bland politiker och tjänstemän används ofta ”Gårdstensmodellen” som uttryck för något föredömligt. Nyhetsrubriker, seminarium och lovord avlöser varandra men vad är egentligen Gårdstensmodellen och vilka effekter har den verkligen haft? Fortsätt läsa ”Repression kännetecknar Gårdstensmodellen”

Annonser

Framtidens Hjällbo – För vem?

hqdefault
Av: Kristofer Lundberg

Hjällbo har en befolkning på 7608 personer, mellan 1971 och 2019 ökade befolkningen med 2612 personer, under samma period har bara 12 nya lägenheter framkommit.

Av de bostäder som finns i stadsdelen byggdes 91 procent mellan 1961 och 1970. Samtliga av dagens 2 300 befintliga lägenheter byggdes för 50-60 år sedan och har inte genomgått några renoveringar sedan dess. Dessa siffror avslöjar både trångboddheten som behovet av nybyggnation och renovering.

Men när politiker och de kommunala bolagens tjänstemän nu talar om planerna inför vad som kommer vara Hjällbo 2040 finns all anledning att ställa oss frågan Framtidens Hjällbo – för vem?

I Hjällbo saknar många, likt andra förorter, de mest grundläggande behoven som arbete, bra bostäder, utbildning och fritidssysselsättning.

Arbetslösheten i området är 13,2 procent jämfört med 5,6 procent som är snittet i Göteborg. 86,2 procent av ungdomarna saknar eftergymnasiell utbildning. Medelinkomsten i området är 176 600 kronor mot snittet i Göteborg på 297 300 kronor.

40 procent av hushållen är barnfamiljer, 21 procent av hushållen består av fem personer eller mer,  11,3 procent har tre barn eller fler motsvarande snitt i Göteborg är 6,2 procent.

89,6 procent av befolkningen i stadsdelen har utländsk bakgrund, 58,3 procent är födda i utlandet.

Ohälsotalet är 36,4 procent mer än dubbelt så högt som snittet i Göteborg.

 

Dessa siffror är viktiga att väga in för att förstå vad som riskerar att hända med området genom Framtidens Hjällbo. Poseidon och dess uppdragsgivare i staden har tagit fram syfte, mål och strategi för Hjällbo 2040, de har under ett års tid planerat 21 år framåt i tiden.

Frågan för de boende i området är var befinner de sig i denna planering och vad kommer det betyda för dem?

Poseidon säger sig vilja

–          Motverka trångboddhet

–          Minska segregationen och demokratiunderskottet

–          Öka antalet arbetstillfällen

–          Förbättra skolresultat och folkhälsa

–          Verka för att Hjällbo stryks från listan över utsatta områden

Det låter ju bra, men att förstå problembilden är inte den samma som att sitta på lösningarna. Det finns en rad varningstecken när vi tittar närmare på metoderna. Dels för att en av förebilderna som pekas ut är Gårdstensmodellen (läs mer i nnästa veckas Offensiv).

Vad är det som väntar Hjällbo?

Det talas om renoveringar, nyproduktion, ombildningar, renoverade torg och vräkta föreningar, alla fem varningstecken för gentrifiering av ett område.

Poseidon presenterar:

–          2035 nya bostäder ska bygga

–          torgcentrumet ska utvecklas

–          Förtätning med nya upplåtelseformer

–          Minskad allmännytta med 20 procent

–          Ombildning av uppemot 500 lägenheter

–          Renovering av 100 – 200 lägenheter per år

–          Tömning av föreningshuset för plats åt 24 lägenheter

Visst behöver lägenheterna renoveras, husen är 60 år gamla. Den tekniska livslängden har passerat för länge sedan utan åtgärder. Det finns stora brister på avlopp, värme, ventilation, badrum och kök.

Men frågan är vem som ska betala och vad det kommer att kosta, om inte bolagen presenterar ett 0-alternativ finns risken för att hyrorna drivs upp.

När detta sker samtidigt som nyproduktion, som redan vid färdigställandet är betydligt dyrare än befintliga bestånd och ombildningar så är risken överhängande att det leder till gentrifiering, att Framtidens Hjällbo inte växer fram för den befolkning som bor där nu utan för den som de vill ha i framtiden.

Med en medelinkomst på 176 600 kronor per år finns ingen möjlighet att betala hyran för nyproducerade hyresrätter, inte heller om renoveringarna chockhöjer hyran, inte beviljas heller några banklån för att köpa lös och ombilda lägenheterna. När Hjällbo ska fördubblas i storlek vilken plats har då de som bor där idag.

 

Det finns både lokala och globala exempel med vad som sker med befolkningen  i områden i en liknande situation.

De som forskat om gentrifiering presenterar fem varningstecken, alla finns med i planerna för Framtidens Hjällbo.

Ur den sociala och politiska situationen växer nu organiseringen i området, lokala aktörer har funnit varandra och bildat ett Hjällbo-råd för civilsamhället, en lokal organisering med ortens kvinnor i fronten. Ett samarbete mellan boende i området, lokala mötesplatser, skola, förenings- och kulturliv som skapat viktiga mötesplatser och börjat formulera lösningar på sociala och politiska problem.

Denna organisering måste nu kräva ett verkligt inflytande över processen.

På det möte som hölls i Hjällboskolan med Hjällbo-rådet var det uppenbart att de boende tröttnat på att beslut tas ovanför deras huvuden, de är trötta på tillfälliga projekt som kommer utan reellt inflytande för de boende, de är trötta på skendemokratiska processer där besluten redan är fattade. Det finns en rad dialogprocesser färskt i minnet hos de boende.

 

Hyresgästkollektivet i Hjällbo har alla skäl att organisera sig, de lokala hyresgästföreningarna bör göra gemensam sak med Hjällbo-rådet, med de vräkningshotade föreningslivet och andra aktörer för att ta kontroll över utvecklingen. I planerna på Framtidens Hjällbo måste de boende få makt och inflytande över utvecklingen för att garantera att alla har råd att bo kvar.

När så omfattande förändringar är på gång måste lokalsamhället få komma in tidigt i processen, inte få ett färdigbeslutat faktum precenterat framför sig.

Poseidon kan här lära av andra områden som gjort dessa misstag. Boende i området måste få leda och forma processen, vid undersökningar är det viktigt vem som formulerar frågorna, vem som ställer dem och vem som tolkar svaren, de verkliga experterna i Hjällbvo är de boende. De vet vilken renovering som behövs, vad en har råd att betala.

Det behövs en varsam renovering med målsättningen att alla ska kunna bo kvar. De boende vet hur människor i området rör sig, var nya hus som bör byggas och vad som ska finnas i dem.

Såväl nybyggnation som renovering måste ha social-, ekologisk-, ekonomisk och kulturell hållbarhet som utgångspunkt. Renovering och nybyggnation bör därför inkludera områdets arbetslösa ungdomar, ge dem lärlingsplatser, utbildning, arbete och sedan ett lägenhetskontrakt i lägeneheter med rimliga hyror.

Lägenheter bör byggas och renoveras klimatanpassat för att möta klimatförändringarna, och de nybyggda husen ge plats till mötesplatser, föreningsliv och lokal handel.

Genom lokal organisering skulle Hjällbo, likt Hammarkullen kunna skriva ned nya samhällsregler i beslutsprocesserna och vinna makt över hem och närområde och de processer som kretsar kring dem.

Bakgrund: Framtidens Hjällbo

Av: Kristofer Lundberg

Nio stora aktörer som kommunala bolag, privata byggherrar och stadsdelsförvaltningen, AB Framtiden, Bostads AB Poseidon, HSB Göteborg, Riksbyggen, Skanska Sverige AB, Boklok, Förvaltnings AB Göteborgslokaler, Johanneberg Science park, SDF Angered, Göteborg Egnahems AB, har inlett ett omfattande projekt om Framtidens Hjällbo.

I takt med att Göteborg växer, centrumkärnan byggs ut, Gamlestaden utvecklas till att bli nytt centrum blir stadsdelar som Hjällbo mer centrala och attraktiva. Området har länge haft behov av satsningar och utveckling.
Hjällbo är hela entrén in i Angered och med dess närhet till naturområdet Lärjeåns dalgång och Vättlefjäll är det en plats som sammankopplar stad och natur. Hjällbo har länge setts som ytterområden men ligger endast 12 minuters från Göteborgs central med spårvagn.
Därför har det tidigare bortglömda Hjällbo i takt med att staden växer blivit ett naturligt intresse för stadens politiker, tjänstemän och privata profitörer.
De gör nu en gemensam stadsutveckling. ”I centrum står alla som i dag bor och verkar i Hjällbo; de som ska leva, trivas och känna sig trygga i stadsdelen” skriver aktörerna i en debattartikel i GP i början av februari.

Det talas i stora visioner om att ”processen bygger på engagemang och medverkan” och att ”steg för steg kommer de boende att involveras med stora möjligheter att påverka det som händer”. Trots detta är mycket redan bestämt och företagen har processar i över ett års tid tillsammans utan de boendes eller Hyresgästföreningens inblick.
”Vår övertygelse är att en blandning av hyresrätter, bostadsrätter och egnahem är rätt väg att gå för att skapa ett tryggt och mer hållbart Hjällbo”, skriver de.
Trots talet om att de boende ska få inflytande har inga processer startats trots att initiativet redan är igång med start på Hjällbo Lillgata som ska renoveras. Ett område som varit aktuellt för ombildningar i omgångar.
I talet om upprustningen ingår också att se över lokaler och gångstråk, skapa tryggare miljöer och naturliga mötesplatser. Trots detta har beslut tagits om att vräka föreningarna i föreningshuset utan dialog med området eller riskanalys om vad det kommer innebära.

Massmöte mot marknadshyror i Göteborg

massmöt nej.jpg

Av: Patrick Hooghwinkel

Till söndagen den 31 mars hade hyresgästföreningen västra sverige kallat till massmöte mot marknadshyror utförsäljningar och ombildningar av hyresrätter.

Efter att först ha förankrat iden om mötet hos de lokala föreningarna mobiliserade man till det genom flygblad affischer massSMS till 43000 medlemmar och så klart via sociala medier. Fortsätt läsa ”Massmöte mot marknadshyror i Göteborg”

Massmöte med krav på landsomfattande protester.

massmöte
Av: Carlos Gutierrez

Klockan 13.00 öppnade dörrarna till Hyresgästföreningen Västra Sveriges massmöte mot marknadshyra, ombildning och utförsäljning, för hyresrätt, arbetsrätt och strejkrätt.
Det blev en kraftmanifestation mot januariavtalet och pågående systemskiftet.
500 förtroendevalda och medlemmar fyllde biografen Draken. Fortsätt läsa ”Massmöte med krav på landsomfattande protester.”

Bostadsbristen slår hårt mot våldsutsatta kvinnor.

bostadsbristen
Av:Sara Juaniquina Svensson

I Storgöteborg fastnar kvinnor på jourboenden i brist på lägenheter. Inga kommunala bolag ger heller förtur till våldsutsatta kvinnor utan hänvisar dem vidare till bostadskön där de kan få vänta i flera år på grund av bostadsbristen, eller så blir det upp till socialtjänsten att finna en lösning. En ny bostad är en förutsättning för att kvinnor ska kunna lämna en våldsam  relation. Fortsätt läsa ”Bostadsbristen slår hårt mot våldsutsatta kvinnor.”

Historiskt massmöte i Göteborg

DCIM100GOPROGOPR0071.JPG
Av: Kristofer Lundberg

Hyresgästföreningen i Västra Sverige har tagit täten i kampen mot januariavtalet och regeringens systemskifte på svensk bostads- och arbetsmarknad.

Under februari och mars månad har 200 lokala Hyresgästföreningar och föreningar ställt sig bakom ett upprop med krav på landsomfattande protestdag mot januariavtalet, ett krav som även fick stöd av de demonstranter som protesterade utanför S-kongressen i Örebro.
Attackerna på hyresrätten är en del av ett större systemskifte med attacker även på arbetsrätt och strejkrätt. Samtidigt ser vi hur såväl politiker som fastighetsägare och företag ifrågasätter den lokala förhandlingsrätten. Fortsätt läsa ”Historiskt massmöte i Göteborg”