Exemplet Hammarkullen – Kamp och organisering gör skillnad

Vi möter Kristofer Lundberg i Hammarhörnan, den lokala Hyresgästföreningen i Sandeslätts lokal som rymmer möten med uppemot 150 personer.

Kristofer är ordförande i den lokala Hyresgästföreningen sedan sju år tillbaka och sedan två år tillbaka är han ordförande i Angeredsföreningen med ansvar över 16 lokala föreningar.

Vi sitter ned och bläddrar igenom verksamhetsberättelserna genom åren och det är tydligt att man från början skapat en offensiv och kämpande organisation i Angered.

Bilder på demonstrationer mot våldet, demonstrationer mot bostadsbrist, debatter, möten och föreläsningar om bostadspolitisk kamp med uppemot 100 deltagare och protester för kommunalisering av 900 lägenheter.

Det är resultatet och fortsättningen av denna kamp för kommunalisering som vi kommit för att diskutera.

Kristofer reser sig upp och visar oss ut. Vi går genom Hammarkullen för att få oss en tydligare bild.

Vi rör oss från trevåningslängorna på Sandeslätt och vidare till åttavåningshusen på Bredfjällsgatan, det är huvudsakligen på Bredfjällsgatan de 900 lägenheterna som Bostadsbolaget tog över ligger samt på Gropens Gård längre ned.

Kristofer pekar upp på de slitna grå fasaderna fulla av sprickor och berättar om situationen inne i husen.

– I vissa lägenheter är parkettgolvet så nött att det bara är cementen kvar att gå på, i andra lägenheter faller stenblock från balkongerna och i sovrummen syns fukt och mögelskador, berättar Kristofer.

– Visst blir man gladare när man ser de nya konstprojekten som pryder fasadsidorna men det grundläggande problemen är ännu situationen inne i lägenheten.

Vi avbryts gång på gång av människor som hälsar, kommer fram och skakar hand och frågar om hur det går för partiet.

Kristofer är utan tvekan en profil i området. Det är människor i alla åldrar som kommer fram hälsar, småpratar och går vidare. Att Kristofer är medlem i Rättvisepartiet Socialisterna går inte att ta miste på, det är vad de flesta pratar om när de stannar. 

RS har sin starkaste bas i Hammarkullen, i Sandeslätt blev RS andra största parti och i Hammarkullen tredje störst, det märks tydligt under den korta promenaden.

Vi återkommer till Bredfjällsgatan och kommunaliseringen medan vi fortsätter gå genom området. Barn springer runt på gårdarna och de är få vuxna i rörelse.

Kristofer berättar hur det hela började.

– 2012 kontaktades Rättvisepartiet Socialisterna av flera hyresgäster som hade problem med den privata förvaltaren Graflunds. Partiet uppmärksammade situationen i Offensiv, startade protestlistor, uppmärksammade lokalmedia, besökte Graflunds kontor, organiserade demonstrationer och protestmöten, berättar Kristofer och fortsätter.

– Vi drev en kampanj från två håll. Dels för att få bolaget att renovera de lägenheter vars boende kontaktat oss men också med krav på att beståndet skulle rustas upp. Vi lyfte också upp att området skulle tvångsförvaltas om ingen större omfattande renovering gjordes.

– I takt med att hyresgäster som var i kontakt med oss fick sina lägenheter åtgärdade så hörde fler av sig och det blev flera artiklar i Offensiv om situationen och slutligen började fler media att intressera sig för misären.

Samtidigt tog vi upp på bomöten med Hyresgästföreningen att Bostadsbolaget borde ta över Bredfjällsgatan och Gropens gård och lobbade det till de styrande politikerna.

Kristofer betonar att han aldrig blandar sina politiska uppdrag med Hyresgästföreningen men i frågan om Bredfjällsgatan fördes kampen från två håll. Den hade initierats av RS men sedan tagit ny form av Hyresgästföreningen.

2015 fanns det en stor rörelse bakom kravet på kommunalisering och diskuterades nu inom såväl Bostadsbolagets ledning som inom kommunen. RS opinionsbildning hade nu fått med sig Vänsterpartiet bakom kravet. Styrkan låg i att kraven drevs socialt och politiskt.

De tre lokala hyresgästföreningarna Bredfjällsgatan-Gropens gård, Hammarkulletorget och Sandeslätt hade antagit ett uttalande för kommunalisering och på en konferens med 50 förtroendevalda från hela Angered antogs samma uttalande av de 16 lokala föreningarna och man beslutade om en demonstration utanför kommunfullmäktige med samma krav och i december 2015 togs beslutet om att Bostadsbolaget köpte de 900 lägenheterna. Detta var en stor seger.

– Redan då klargjorde vi att detta bara var början. Att nu börjar den verkliga kampen för renovering men också om inflytande över renoveringen för att alla ska kunna bo kvar. Det finns flera varnande exempel där människor inte har råd att flytta tillbaka efter renoveringar.

Vi rör oss vidare ned från torget, förbi den nyrenoverade Folkhögskolan, till Mixgården. Ungdomar spelar biljard och pingis andra står i kö för att få massage. Personalen berättar att man följde politikerdebatten på gården. När beslutet om kommunalisering togs firades det på Mixgården.

På vad som en gång var Hammarbadet i lokalen ovanför Mixgården är det nu tomt i väntan på renovering. Även denna arbetsplats likt Mixgården är kvar och kommer renoveras tack vare protester i området och det märks tydligt när man kommer in på arbetsplatserna. De utstrålar en viss glädje över våra besök.

På den nya Parkleken pratar vi med personalen. Parkleken är en del i den satsning som nu görs i Hammarkullen. Hur kommer det sig att allt detta sker just här nu?

– Dels tror vi att det beror på att politikerna fått upp ögonen för att det måste satsas ordentligt och sedan är ju Hammarkullen speciellt med tanke på föreningslivet och det politiska engagemanget. Men vi känner ändå att det satsas för lite på förskolor och skolor och detta oroar oss, då vi möter mycket barn som vi ser behöver mer hjälp än vad de får, säger Anna Börjesson.

Vi går vidare genom området, Kristofer fortsätter berätta om processen som nu är igång.

– 2016 har nog varit ett av de mest intensiva åren jag varit med om. Vi har ställt offensiva krav på att få makt och inflytande över såväl renovering som nybyggnation och vi har tagit varje tillfälle vi kan för att föra fram det på möten, debatter och event. Vissa veckor har kunnat vara sju möten på fem dagar vilket är ohållbart i längden. Allt arbete förs ju ideellt. Samtidigt vill vi inte missa denna unika chans att få påverka, säger Kristofer.

Samtidigt är han självkritisk.

– Jag är vald på ett förtroende som vuxit ur mötet med människor, men hela den här processen har sugit upp en i möten med tjänstemän, direktörer, bolag och förvaltningar. Visst har vi fortsatt driva precis samma krav som tidigare och visst är det en viktig plattform att få ställa sina krav direkt till de som kan genomföra dem, men då måste vi hinna återkoppla till de vi företräder så de är med under hela processen. Det är klart att vi måste se över hur vi jobbar och det är utmaningen 2017. Att återgå till att bygga rörelsen, säger han.

Och visst verkar de ha vunnit gehör för sina krav på många håll. Det lokala kontoret för Bostadsbolaget ligget centralt på torget. Där sitter förvaltaren Rafael Lavicci. Han är glad över övertagandet då han ser det som lättare att bygga ett enat och jämlikt Hammarkullen nu.

– Vi ser boinflytandet som viktigt. Där har Bostadsbolaget och Hyresgästföreningen skrivit avtal. Det är viktigt med en bra dialog där hyresgästerna blir delantiga. Det skapar ett område att trivas i.

– Bostadsbolaget jobbar med socialt ansvarstagande och ställer det som krav vid anbud. Det handlar om att de företag som vi upphandlar ska kunna erbjuda praktikplatser och utbildning.

– Det är ett bra sätt för unga att komma in på arbetsmarknaden. Det skapar hopp och framtidstro vilket är viktigt idag.

– Vi skulle nu vilja se att fler av dessa praktikplatser går till lokala ungdommar. Det skulle gynna Hammarkullen.

Vid ett avslutande besök på Somaliska Föreningen. Även där börjas det med att hälsa och skaka hand med alla, lite småprat om hur det är med familjen och arbetet innan vi slutligen sätter oss ned vid ett borde. Det är svårt att föra ett samtal, ljudvolymen är hög och det är fler på plats än lokalen är avsedd för, men människor är glada och samtalsämnet är vilket Hammarkullen vi vill skapa.

Det är tydligt att Hammarkullen står inför stora utmaningar. Renovering, nybyggnation och nya verksamheter.

Att man nu satsar på Hammarkullen ska ses i ljuset av att det här finns en social och politisk rörelse som ställer krav mobiliserar och organiserar sig. Men mycket finns kvar att göra inte minst på frågan om lokal service och tillgång till välfärd.

Hammarkullens organisering är dock ett exempel för fler områden i framtiden.

Amer Mohammed Ali

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s