Salih Muslim: Våra idéer är att bygga upp en folkmakt

Det kurdiska samhället är historiskt sett mycket politiserat och idag kanske mer politiserat än någonsin. PYD bildades 2003, det var ett resultat av att de traditionella partierna inte hade något att erbjuda massorna, så inleder Salih Muslim samtalet när han träffade Kristofer Lundberg från Rättvisepartiet Socialisterna i december. Offensiv publicerar här hans intervju.

image

PYD är ett relativt ungt parti, vad var bakgrunden till bildandet och på vilka ideologiska grunder vilar PYD?

– Bakgrunden var ett ökat intresse och stöd för Abdulla Öcalands idéer och att de fått ett inflytande och genomslag bland den kurdiska befolkningen i Rojava,  Västra Kurdistan. Detta utvecklades i takt med att de traditionella partiernas förtroende var i botten.

– PYD växte fram med målet att organisera befolkningen under de förutsättningar som finns i Rojavas situation. I Rojava lever vi sida vid sida med araber, i Bakur sida vid sida med turkar, i Rohjalet med iranier osv varje kurdisk del har sin situation, sina förutsättningar och sin egen problematik. I Rojava har vi problemet med den syriska diktaturen, med islamism och idag dess inbördeskrig. Rojava behövde därför ett eget parti för sin kamp och för att möta våra problem.

– PYD är inte ett klassiskt parti. Vi vilar i grunden på Abdulla Öcalans ideologi men PKK växte fram under en period med andra förutsättningar och andra maktförhållanden i världen mellan kommunistiska blocket i öst och imperialismen i väst. Men PYD har bildats med en annan världssituation.

– PYD vilar inte på samma marxist-leninistiska utgångspunkt som PKK. Vi har vuxit fram efter murens fall och har inte behövt förhålla oss till den problematiken. Vi är emot all form av diktatur, även om det kallas proletariatets. Vi vill ha en radikal folklig demokrati och folkmakt. Ett samhälle där befolkningen styr, vi har därför inget gemensamt med de ”gammelkommunistiska” staterna (läs stalinistiska KL anmärkning).

– Vi står inför en situationer vi måste förhålla oss till två sidor samtidigt. Vi måste förhålla oss till situationen i övriga Kurdistans tre delar och till den arabiska befolkningen i Syrien. Att bygga broar och brödraskap med den arabiska befolkningen kommer vara viktigt.

– Kurdistan är en nation, kurderna ett folk  uppdelade i fyra delar med olika förhållanden. Vi behöver bra relationer till folken i hela Kurdistan. Avgörande frågan för frigörelse är att knyta band, bygga broar och brödraskap mellan folken i hela regionen och världen, men vi behöver också kontakter med nationer.

Vad har maktövertagandet för tre år sedan inneburit?

– Maktövertagandet var en form av radikal demokrati. Syriska inbördeskriget rasade sedan 2011. Kurderna hade inget annat stöd än sig själva. Vad vi kunde göra var att förbereda och lägga grunden för en folkmakt.  Att underifrån förbereda och medvetandegöra befolkningen att politiskt, socialt och militärt förbereda alla delar av samhället att överta kontrollen. Det är ingen lätt uppgift, speciellt inte under pågående krig.

– Tack vare organiseringen kunde folket överta kontrollen, samhället organiseras underifrån av de tre kantonernas befolkning. Det var således inte ett maktövertagande av partiet, det är inte PYD som säkrat makten utan partiet förberedde befolkningen att göra det. Ur själva organiseringen växte folkmakten fram.
– PYD styr inte folket, folket styr samhället och PYD spelar här en viktig roll i att medvetandegöra befolkningen och ge dem redskap att regera över sina egna liv.

image

I västmedia rapporteras väldigt lite om de politiska förändringarna i Rojava, vad tror du det beror på?

– Media under globaliseringens tidevarv handlar inte om att skildra historia, utan om att skapa den. Media är makthavarnas redskap de använder för att påverka historians  gång. De gör allt för att påverka händelsernas utgång.
Media styr tanken, de får människor att agera mot sina egna intressen. Vi vill leda folk till att försvara sina intressen.

– För att möjliggöra detta måste vi politisera samhället, få människor att tänka kritiskt, att medvetandegöra människor om sin situation och att det är dem själva som besitter makten att förändra detta. Den makten har de när de organiserar sig.

– Dagens samhälle styrs av pengar. Men mänskliga värden går inte att mäta i  pengar. Genom att politisera till att kritiskt tänka och arbeta för förändring och sin egen befrielse kan vi bygga nya samhällen.

Vad är den avgörande orsaken till den beslutsamhet vi ser hos kurderna i Rojava?

– Arméer kunde inte stå emot  ISIS, utbildade soldater välbeväpnade flydde, men Kobanês folk kunde försvara sig. Befolkningen i Kobanê vet vad de vunnit och vad de kan förlora. Därför anslöt de till YPG  och YPJ.  Befolkningen har beväpnad sig, organiserat sig, inte bara i Kobanê utan i alla tre kantonerna som utgör Rojava.
– De två andra kantonerna styrs också av dess befolkning. Detta är en förutsättning för att en radikal demokrati ska kunna utvecklas och avgörande för det beslutsamma försvaret.

– De tre kantonerna Kobanê, Cizire och Efrin administreras av dess befolkning på olika nivåer.  De är idag tre fristående kantoner, PYD har en vilja att dessa blir en, men det är inte upp till oss att avgöra. När kriget lagt sig eller situationen stabiliserats så kan folket avgöra hur de vill göra. Om de liksom oss anser att ett Rojava är nödvändigt tror jag Rojava väljer enighet.

Hur ser säkerhetsläget ut idag?

– Kobanê, Rojavas hjärta är hårdast ansatt, men alla tre kantonerna befinner sig i strider. Tex strider en av kantonerna Cizire för att skapa en säker väg in i Shingal, där pågår strider mot ISIS. På andra håll är striderna hårdast med ISIS kusiner Al Nusra.
– I de områden som är lugna kan kriget komma, men vi är väl förberedda, en av kantonerna är beläget så att vi kan försvara oss i det bergiga området med gerillakrigsföring. Vi kan  området som ingen annan, i bergen kan de aldrig vinna, vi är tränade för detta.

– Men vi ska inte glömma att säkerhetsläget både handlar om yttre och inre hot. Våra säkerhetsstyrkor  måste också föra en inre säkerhet, mot bilbomber och terrorism. Detta har vi fått försvara oss mot i tre år och därför börjar vi bli bra på att förebygga attacker.

Vilka ser ni er som allierade med?

– Vilka vi är allierade med måste ses med olika utgångspunkter. I det stora är våra allierade i första hand det kurdiska folket och hela världens folk. Den internationella solidaritetsrörelsen är den främsta allierade. De som demonstrerat sitt stöd för Kobaňe och vår kamp, de som samlat pengar och spridit information. Arbetarrörelsen, folkrörelsen och människorättsorganisationer.
– Men de som ger oss stöd, vet att det är lika mycket ett stöd för dem själva. De förstår att ISIS är ett hot även mot västvärlden, de är inte isolerade till Mellanöstern. De är ett hot mot hela mänskligheten.

– Sedan har vi stödet från regeringar men detta ska inte ses som allianser, utan just som stöd.  De anser att ISIS hotar deras säkerhet, de har egna intressen, deras ”solidaritet” är med sig själva.
– Regeringarna har sin egna intressen, sina maktambissioner. Det spelar givetvis in i hur de agerar. De ”stödjer” oss utifrån egna intressen, det är vi väl medvetna om.
– De är ute efter oljan och handelspartners. Mänskliga rättigheter är oviktigt för dem. Det är därför viktigare att världens folk står vid vår sida. Vi vill knyta tätare band med organisationer och partier internationellt.

– Vi har idag ”stöd” av regeringar som tidigare förvärrade oss vår existens, kurder fanns inte som folk, men idag är det kurder som försvarar mänskliga rättigheter i regionen.
– I striderna får vi uppbackning av imperialismen, det innebär inte vårt stöd till imperialismen. Men vi befinner oss i en situation där vi inte kan välja. Måste vara på plats för att se detta. Vi står inför en situation där det är frågan om att överleva. Vi hotas från alla håll, att vi accepterar stöd ska inte förknippas med att vi ger dem stöd. 
– Nu måste alla sluta upp i kampen mot ISIS, men vi är tydliga, vi ska styra våra liv och våra samhällen.

– Idag kan man inte tala i samma termer som förut om imperialismen och ett block som står emot dem. Idag har vi inte minst en finansimperialism som utgår från överallt, Washington,  Tokyo, Moskva, Beijing.  Imperialismen har förändrats och idag utgår kanske den största kapitalistiska imperialismen från Kina. Globaliseringen har förändrat allt.
image

Vad betyder självstyret och det nya Rojava?

– Radikal demokrati betyder att folket ska styra allt, befolkningen ska bestämma över ekonomi, vill vill ena, stödja och utveckla byar och städer och hjälpa dem att utvecklas, våra idéer är att bygga upp en folkmakt.
– Vi står står för en social demokrati, social ekonomi och det innebär antikapitalism.

Det låter för mig som demokratisk socialism?

– Vi talar inte i termerna av demokratisk socialism, vi säger radikal demokrati. Vi anser inte att det viktiga är vad vi kallar det utan att vi organiserar befolkningen och vad vi gör politiskt. Vi organiserar arbetarklassen, fattiga, bönderna, vi är den förtryckta befolkningens parti. På den fronten är vi ett vänsterparti.
– Samtidigt är inte proletariatet, arbetarklassen densamma idag som historiskt. Arbetarklassen idag är större, inte bara industriproletariatet, den klassiska arbetarklassen har ersattsmed löntagare, vi måste organisera alla löntagare.

– PYD, demokratiska enhetspartiet, är inte ett kurdiskt parti, vi är ett parti för alla som bor i Rojava, Västra Kurdistan. Alla som håller med om partiets program och mål kan bli medlemmar oavsett om du är kurd, arab eller annat.
– För att bli medlem i PYD är man först kandidat i två månader, man genomgår utbildning om principprogram och målsättningar. Sedan kan man bli fullvärdig medlem.
– Men vi organiserar folket på olika sätt, inte bara i partiet utan i civila organisationer, kvinnoorganisationer, sociala organisationer. Det handlar om att stärka mentaliteten  för mänskliga och demokratiska rättigheter i hela samhället.

– YPG är den militära grenen, den är inte politisk. Men går du med eller ansluter till YPG får du också en ideologisk träning. Du kan inte försvara ett samhälle om du inte vet för vad du strider. Du kan inte förändra ett samhälle med beväpning. Man behöver en filosofi, värden och principer. Du behöver veta vad du försvarar  med ditt vapen, vad du strider för.
– Vi står för brödraskap och systerskap, vi är inte fiender med araber, vi strider sida vid sida med dem mot gemensamma fiender.
– YPG är inte inblandade i PYD, vi vill inte att det militära ska påverka det politiska.
– Även det militära organiseras lokalt, vi har en administration i varje kanton men också en kordination där hjälp kan skicka kas över hela Rojava där det behövs.

Hur är relationerna med Södra Kurdistan (KRG)?

– Vi har olika åsikter, olika ideologi, olika filosofi med de andra partierna. Men i dagsläget på grund av den politiska situationen behöver vi ett militärt samarbete med Peshmerga.
– Så länge vi kan kämpa för folket, hjälpa och försvara folket vill vi ha bra relationer med de kurdiska partierna. Men vi utgår alltid från folkets bästa.

– När Shingal igår befriades var det ett samarbete mellan YPG och Peshmerga. Det vore ett stort misstag att bekämpa varandra i detta läge. Vi vill blick framåt, de misstag som gjorts får vi lämna bakom oss.

Hur ser PYD på ett framtida Kurdistan.

– Den Kurdiska nationen är en nation, det kurdiska folket är ett folk. Men är delade i fyra delar, varje del med sin problematik och sina förutsättningar.
Jag tror att ett framtida Kurdistan kommer vara, vilket PYD målsättning är, en demokratisk konfederation, en kurdisk demokratisk konfederation, i ett nytt Mellanöstern.

– Den traditionella nationalstaten är historia världen över, även i Europa. Mänskligheten skulle aldrig acceptera att bygga nationer som dagens nationer har byggts upp.

– Den som tror att ideologi inte spelar någon roll är fel ute. Att arbeta politiskt utan ideologi är som att simma i ett hav, du simmar runt, runt utan någon riktning och utan att veta var du ska, det slutar så småning om med att du drunknar. Ideologi är det som ger dig en riktpunkt,  sedan måste du staka ut vägen.

Intervju: Kristofer Lundberg

En reaktion på ”Salih Muslim: Våra idéer är att bygga upp en folkmakt

  1. Pingback: Tidsskriftet Rødt! » Den sterkaste demokratiske krafta i Midt-Austen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s