Hammarbadet och Rannebergsbadet hotas läggas ner

Den av politikerna i idrott- och föreningsnämnden beställda ”Badhusutredning” som skulle undersöka konsekvenserna för vid en stängning av de två äldre simhallarna och gymmen, Rannebergsbadet och Hammarbadet är nu klar. Utredningen kommer fram till tre förslag som politikerna ska besluta om.

1. Båda baden läggs ner helt.
2. En av anläggningarna läggs ner den andra renoveras och fortsäter verksamheten
3. Gymmet på hammarbadet blir kvar, men simhallen på hammarbadet läggs ner. Rannebergsbadet blir kvar, men endast som en föreningssimhall, vilket innebär att den kommer stängas för allmänheten.

Rättvisepartiet Socialisterna har ett fjärde alternativ som är renovera, rusta upp och utveckla de lokala badhusen. Ett alternstiv som vi tillsammans med anställda och brukare kommer ta strid för.

När Angered Arena byggdes så frågade både personal och gäster om det kommer innebära en stängning av de två bad som sedan tidigare finns i Angered, löftet då från politikerna var att de kommer vara kvar.
Efter öppnandet av Angered Aren så togs ett beslut att stänga Rannebergsbadet för allmänheten, och starta en utredning om Hammarbadets framtid.
Detta beslut kom hastigt och hade inte informerats till boende i området vilket väckte stor ilska.
Rättvisepartiet Socialisterna som varnat för en stängning agerade direkt med demonstration i Rannebergen och Hammarkullen, samt personalmöten och massmöte. Till protesten utanför simhallen i Rannebergen bjöds Anna Johansson, S ordförade för idrott- och föreningsnämnden i Göteborg in och sattes under stor press.
Efteråt så revs beslutet upp och Rannebergsbadet öppnade på nytt.
Samtliga gäster hade getts nya gratis kort på Angered Arena, och ingen reklamkampanj eller motsvarande sattes in för att påtala att Rannebergsbadet åter öppnat, detta trots att marknadsföringsbudgeten beräknas att gå med ett överskott på två miljoner i år. Nu försöker man använda besökssiffrorna för att stänga.

Utredningen om Hammarbadet sköts på framtiden, efter valet.
Det beställdes en ny utredning för de två badens framtid, det är den som nu är klar lägligt en månad efter valet och alla förslagen innebär hel eller mer och mindre nedläggning. Något ingen av den röd-gröna majoriteten ville diskutera i valet.

I kommunens budget så nämner man nu att ett prioriterat mål är att öka förutsättningarna till goda livschanser för alla göteborgare och därmed utjämna dagens skillnader. Att träna är idag till stor del en klassfråga. Angered Arena tas där upp som ett positivt exempel. Hälsoteket som har gratis träning lyfts fram som possivt exmpel. Hälsoteket har under många år verkat i Angered med gratis träning, men har nu flyttat in sin träning på Arenan. Steget upp till att börja betala för sin träning avgörs självklart med priset. Ett gymkort på Hammarbadet kostar idag 250 kr för en månad. Ett gymkort för endast en månad finns inte på Angered Arena, Ett tremånaders kort kostar 1300 kronor.

Simkunnigheten ska enligt budgeten öka bland staden unga är också, ett av de prioriterade målen. Att då ens ha med ett förslag att stänga ner två bassänger i staden går emot budgeten mål. Att det är trångt i simhallarna i Göteborg råder det inget tvivel om, det är kö till simskola, och att erbjuda kantbanor till samtlig skolundervisning är en omöjlighet. Alternativet för skolor blir då att söka sig till privata eller kommunala bad utanflr stadsdelen.

Det fjärde alternativet saknas men kommer drivas av Rättvisepartiet Socialisterna. Båda simhallarna ska vara kvar.
Rättvisepartiet Socialisterna kämpar för att båda simhallarna ska rustas upp, utvecklas och finnas kvar.
Detta av många skäl, stadsdelscentrum i både Hammarkullen och Rannebergen har under lång tid förfallit, en mötesplats som har öppet kvälls tid är oerhört viktigt för tryggheten i området.
Vad gäller folkhälsan så är pris och närhet två viktiga faktorer.

I Nordöstra Göteborg bor det över 96 000 folkbokförda invånare, varav en fjärdedel är under 18 år. 
Simkraven för skolan är numera satta så att de har kunskapsprov i årskurs tre, krav för godkännt betyg i årskurs sex, och i årskurs nio.
Av de 24 000 barn och unga är det alltså drygt 4 000 av dessa som ska genomföra simprov varje år, till detta ska läggas att skolorna ansvarar för att alla barn når de mål som sats upp. Hur ska dessa mål nås om de olika kommunala instanserna tar beslut som hindrar att måluppfyllelse kan genomföras.

Joel Eriksson

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s