Näthat: Internetbaserad chockdoktrin

Kränkningar av den personliga integriteten på nätet har ökat explosionsartat, enligt Datainspektionen. De uppger att de dagligen kontaktas av människor som blivit kränkta på nätet. Att förtala, trakassera och hota är allvarliga brott, ändå lagförs sällan brotten. 

näthat

Näthatet sker via sociala forum, mail, bloggar och sms. Syftet är att orsaka maximal skada mot person eller organisation.

Näthatet och dess förtalskampanjer riktar oftast in sig mot en enskild person, inte sällan en offentlig person. Hatet riktas också mot en hel folkgrupp eller organisation.
Näthatare kan ha olika motiv och uppsåt och kan vara såväl en enskild handling som en organiserad grupps verk men tillvägagångssättet är det samma. Ogrundade anklagelser görs till sanning genom ryktesspridning.
Det kan handla om att skrämmas eller göra det så obehagligt för den man attackerar att denna väljer att inte försvara sig.

Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet skriver i GP den 24 april 2014
”Hatbrott och kollektivt hat är lika gammalt som människan. Aldrig har väl möjligheten att göra sig hörd varit så stor som nu.”

Falsk ryktesspridning, näthat och förtal kan få ödestigliga konsekvenser.
En 13-åriga flicka från Kumla pressades att ta sitt liv av näthat 2013. ”Polisen misstänkte kort tid efter flickans självmord att näthat kunde ligga bakom”, rapporterade Metro 11 mars 2013.

Näthatet drabbar inte bara den enskilde utan kan också handla om att påverka den politiska debatten, att skrämma folk till tystnad eller i vart fall trycka tillbaka dem från det offentliga rummet. Metoden är inte sällan smutsig med uppdiktade påståenden och lögner som sedan upprepas till dess att det blir accepterat som sanning.

”Både i Sverige och andra länder bedrivs forskning om mobbning på nätet, om hat på nätet och om extrema nätverk som använder nätet för att påverka debatten”, skriver Demker.

Näthat riktat mot offentliga personer handlar om att förminska förtroendet för personen, att sänka dennas status eller tillintetgöra personen inför andra.
Med hjälp av internet försöker anonyma skribenter, en person eller grupp, upphöja sig själv till åklagare, domare och bödel allt på samma gång och försöker göra det så effektivt att det blir omöjligt eller svårt att försvara sig när hatet spridit sig och blivit allmän accepterat.

När Minela Mahmutovic Rättvisepartiet Socialisterna intervjuades i GP 11 januari 2013 med anledning av vad som blev känt som instagramupproren sa hon:
”Vi kommer att se fler Instagram-uppror. ”Näthat är inte en prioriterad fråga för polisen. Då får man ta saken i egna händer”.

Minela Mahmutovic och Irma Mahmutovic båda medlemmar i RS intervjuades flitigt i media efter att ha varit med och återstartat ”Vägra kallas hora”-kampanjen i Göteborg. Efter instagramupproret agerade de snabbt och organiserade hundratals unga till en manifestation mot sexuella trakasserier på nätet.

Till GP konstaterade de;
”Prioriteten på dessa ärenden är låg. Många ser ingen annan utväg än att ta saken i egna händer. Och på samma sätt som nätet tillhandahåller möjligheten att hata, så finns här även möjligheten att mobilisera mot hatet.”

De mest kända näthatarna är de rasistiska bloggarna och nättrollen, men de är långt ifrån de enda som använder näthatet som politisk metod mot politiska motståndare.

Påhitt och lögner blandas samman med fakta för att öka trovärdigheten om påståendet som annars skulle vara uppenbart påhitt.
I botten handlar det om en önskan om att trycka tillbaka och hänga ut någon man tycker illa om, alternativt en hel  organisation.

”Problemen med näthatet kommer inte lösas genom att vi försöker diskutera med dem som står för påhoppen. De är nämligen inte intresserade av att lyssna”, skriver Lisa Magnusson på SVT Debatt.

Marie Demker är inne på samma linje ”… de blir lyssnade på. Men det räcker inte. De säger att ”vi” inte lyssnar – men de menar att ”vi” inte gör som de vill.”
Demker fortsätter ”Sanningen är den gamla vanliga, att människor på nätet drivs av samma krafter som IRL – politiskt intresse, ideologisk övertygelse och sociala nätverk.”

De som står för näthat är inte intresserad av sanningen, de är enbart fokuserade på att sätta sin agenda med hjälp av en typ av internetbaserad chockdoktrin, där de kan sätta agendan genom att skrämma andra till tystnad.
Men dessa grupper har ofta lite verklighetsuppfattning om de verkliga förhållanden som finns utanför nätet.

Kristofer Lundberg

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s