Vart går Aktion mot Deportation Göteborg?

Aktion mot Deportation i Göteborg bildades i slutet av 2010 efter att unga aktivister i Ingen Människa är Illegal vänt sig till Rättvisepartiet Socialisterna för att diskutera ett samarbete med direkt aktion mot massutvisningar. Fler föreningar och organisationer anslöt och det var framförallt nya och unga aktivister som deltog. Asylrörelsen deltog också aktivt vilket gjorde att erfarna asylaktivister och nya skikt sammanfördes och aktionerna blev massiva och framgångsrika.

De första blockaderna i början av 2011, mot massdeportationerna till Irak, samlade flera hundra. Efter den första blockaden protesterade över 600 personer i centrala Göteborg i solidaritet med de som blivit omhändertagna av polisen under aktionen.

Under tre dagar i januari 2011 lyckades AmD Göteborg och Asylrörelsen blockera Migrationsverkets in och utfarter. 200 personer deltog i kraftsamlingen som sedan våldsamt bröts upp av polis. 70 personer omhändertogs och 13 åtalades. Mediegenomslaget blev stort, och bidrog till att media började skriva om massutvisningar istället för påstådd massinvandring.

GP granskade förhållandena som råder på flyktingförvaren och Sveriges utvisningspolitik lyftes upp på dagordningen. AmD fanns nu på flera orter i Sverige, men inte någonstans så stort och framgångsrikt som i Göteborg. Arbetet och samarbetet flöt på bra, beslut fattades gemensamt på möten, presskontakter utsågs gemensamt och de demokratiska principerna var viktiga. På aktioner som blockader återsamlades man flera gånger och diskuterade gemensamt hur man skulle agera och beslut togs kollektivt.

Efter flera lyckade aktioner blev Aktion mot Deportation ett namn och fler aktivister fylldes på. Många av de som anslöt sig i efterhand var gamla aktivister som kom från anarkistiska miljöer och blev genast motståndare till den modell som AmD Göteborg vilat på. Kollektiva beslut skulle inte tas med argumentet att ”alla väljer sin egen aktionsmetod”. Nätverkets styrka – det kollektiva agerandet – var inte längre viktigt.

Med argumentationen att ett valt ledarskap skapar oönskad hierarki skulle inga val av ansvariga personer ske. Anarkisterna vann inte majoritet men deras agerande gjorde att flera aktivister drog sig tillbaka, flyktingar själva slutade delta på långa möten som präglades av teoretiska diskussioner kring strukturer. Resultatet blev att färre samlades på möten och i sin tur till aktionerna.

Anarkisterna kunde dock aldrig ta över eller vinna fullständig majoritet i det befintliga AmD Göteborg, utan skapade istället sitt eget, en ny mobiliseringslista sammansattes med utvalda som kallades till möten, och de fortsatte använda namnet AmD. Aktivister från Asylrörelsen vars principer vilat på demokratiska beslut fortsatte organisera på egen front, men hela tiden med inriktning på att ena de två i gemensam kamp. Asylrörelsen som organiserat de flesta protester och blockader sedan dess har fortsatt att bjuda in och föra dialog med AmD.

Med den senaste blockaden mot en utvisning till Afghanistan, den 11 februari 2014, måste skillnaderna i organisering ut i ljuset och kritik mot det anarkiststyrda AmD Göteborg förklaras.

Inför blockaden pågick stort hemlighetsmakeri från AMD, Asylrörelsen som också mobiliserade fick ingen information om AmD och dess planer inför aktionen. Vi använde Asylrörelsens egna kanaler för att få fram information, och man tvingades mobiliserade aktivister helt utan kommunikation med det andra nätverket. Vid planering av blockader kan det vara viktigt med försiktighetsåtgärder. Asylrörelsen, som var först på plats vid förvaret dagen för utvisningen och hade kontakt med de förvarstagna afghanerna, var de första att möta polisen när avspärrningarna började dras upp och fler och fler poliser anlände. Vi fick aldrig till någon dialog med AmD på plats när de väl dök upp.

På plats vägrade AmD samarbeta med de afghanska föreningarna och Asylrörelsen. Inga kollektiva beslut kunde fattas om agerande och den anarkistiska organisationsformen splittrade upp protesten vilket kraftigt försvagade den.

Man kunde räkna asylaktivisterna till uppåt 100 personer, en samling som utan tvekan skulle kunnat utgöra ett större hinder för polisens planer, och gemensamt organiserat skulle man kunnat fördröja transporten av de åtta afghanska unga männen i flera timmar, som skett vid tidigare aktioner.

RS Göteborg

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s