Blommor och kärlek, kamp och motstånd

Det blev fullsatt i Hammarkulleskolans matsal när hundratals barn, föräldrar, lärare och pedagoger hörsammat Kulturskolans och El Sistemas uppmaning till protest mot hotet om utvisning av familjen Stokaj.

image

Det är nu elva år sedan som mamma Luminje och maken Avdi kom till Sverige med dottern Rimora som idag hunnit bli 12 år. Sedan dess har tre barn fötts i Sverige, tvillingarna Urata och Urona, 10 år och lillebror Rion 5 år.

Tidigare under dagen hade eleverna på Nytopskolan gått i skolstrejk och demonstrerade på skolgården för sina klasskamrater.
Hela Nytorpsskolan ställde under torsdagen om sin undervisning till aktiv demokrati och en lektion i solidaritet med den utvisningshotade kosovo-albanska familjen.
Barnen fick hjälp av skolans bildlärare att tillverka plakat och banderoller för demonstrationen de sedan höll på skolgården.

image

Plakat och banderoller togs sedan med på kvällens manifestation i Hammarkulleskolans matsal.
Trots banderoller och plakat var det ingen vanlig protest.
Det var med kulturen som vapen som man samlades med sång och musik för att visa sin solidaritet med familjen och protestera mot Migrationsverkets beslut.

Malin Aghed, processledare El Sistema,  talade om hur Migrationsverket åsidosätter barnens rättigheter och bryter mot barnkonventionen med sitt beslut.

Det var en tryckt stämning, tårarna rann och inte en talare kunde hålla känslorna tillbaka.
Marco Dahlen, lärare, sa rakt ut vad han kände.
– Det är käpprätt åt hellvete. Riv upp beslutet och låt familjen stanna.

Tal värvades med sång, dikter och uppmuntrande ord från från barn, föräldrar och vuxna.
– Ni står inte ensamma, vi ska berätta er historia till alla, El Sistema är som en stor familj, vi står tillsammans. Ingen ska behöva uppleva detta, vi ska kämpa med er, sa föräldern Patricia Martinez.

Barnen hade gjort egna låtar som spelades tillsammans med den idag för alla i Angered kända ”blommor och kärlek”.
– Gråter och skrattar det gör man på samma språk, sa Kristofer Lundberg inledningsvis i sitt tal med darrig röst.
– Idag har vi hört om blommor och kärlek, men vi behöver också knutna nävar och motstånd. Demonstrationer, protester, namninsamlingar och blockader kommer behövas. Hela Angered står bakom familjen, avslutade Kristofer.

Mamma Luminje talade direkt från hjärtat när hon beskrev hur familjen trivs i Sverige. Tre av barnen är födda här och känner inget annat, däribland femårige sonen Rion.

Tårar och gråt blandades med hopp och styrka av att så många samlats. Kvällen visar att Angereds befolkning inte kommer acceptera Migrationsverkets beslut på utvisning.
Efter 11 år i landet har det blivit deras hem och ska så förbli.

Johannes Lundberg   

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s