Sveriges beslut kan innebära dödsstraff

Lördagen den 11 augusti genomförde gruppen Misstro oss inte i samarbete med Rättvisepartiet Socialisterna för tredje lördagen i rad en demonstration mot terrorregimen i Iran och för att Sverige skall stoppa alla tvångsdeportationer till Iran. Under demonstrationen talade 24 personer.

20120811-185424.jpg

Talen handlade om hur den islamiska diktaturen förtrycker och terroriserar befolkningen i Iran, om hur kvinnor förtrycks och om fängslandet av studenter och arbetare.

Ramin Abbassian konstaterade att: ”Sverige avskaffade dödsstraffet 1921 men genomför trots detta fortfarande idag beslut som innebär dödsstraff. När svenska myndigheter utvisar oss iranska flyktingar till den islamiska republiken, skriver de under våra döddomar. Iran är det land som avrättar flest invånare per capita, det är en av världens värsta diktaturer där all form av demokratisk organisering är förbjuden. Vi saknar rätt att organisera oss i partier, fackföreningar är förbjudna, alla samlingar, möten, manifestationer eller protester riskerar att brytas upp av regimen. Politiska aktivister, arbetare, kvinnor och studenter fängslas, torteras, mördas och försvinner spårlöst. Om Sverige utvisar oss till Ahmadinejads, Khameneis och det politiska prästerskapets blodiga diktatur riskerar de våra liv! Ned med den islamiska diktaturen, ned med Ahmadinejad! För demokrati och frihet!”

Bland talarna fanns: Fariba Nishabourian, Naser Karimi, Amir Pakyrai, Nezam Fatemi, Farhad Sayari, Poran Yekta, Jemis Oudatoulaki Targavar, Mousa Hasani, Fateme Ahou, Nafise, Firouz, Iman Jalili, Karim, Arman, Ilham, Zahar och Ali Mohammedian.

Flera i gruppen Misstro oss inte har nu fått asyl, hela 41 personer har hittills fått sina ärenden klara nu, vilket bevisar att kampen för rätten till asyl lönar sig. Samtidigt upplever många som varit med i gruppen från början att det råder stor skillnad i hur lång tid handläggningen av deras ärenden tar, från Migrationsverkets sida. Jag talade till exempel med Bahram Torani. Sedan januari blev han kallad tre gånger till intervju i samband med omprövning av sitt ärende, tre gånger ställdes intervjun in av olika skäl som t.ex. att man inte kunde ordna med tolk, sedan för tre månader sedan blev äntligen intervjun av och nu väntar han på besked.
Åtta månader för omprövning av ett ärende, är det rimligt? En annan medlem blev kallad till intervju först ett år efter att ha fått besked om att hans ärende skulle omprövas.

Samtidigt är många rädda för att kontakta sina handläggare på Migrationsverket och avkräva besked av dem, man är rädd för att det skall vara som i Iran, att tjänstemännen skall bli irriterade och arga på dem om man är för krävande och att besluten skall fattas hur nyckfullt och rättsosäkert som helst. Det är en plågsam tid för många av gruppens medlemmar som fortfarande väntar på besked i sina ärenden men de fortsätter kampen mot iranska diktaturen och för rätten till asyl.

Hanna Tellholt

20120811-185531.jpg

20120811-185546.jpg

20120811-185559.jpg

20120811-185610.jpg

20120811-185622.jpg

20120811-185631.jpg

20120811-185641.jpg

20120811-185709.jpg

20120811-224336.jpg

20120811-224350.jpg

20120811-224358.jpg

20120811-224406.jpg

20120811-224414.jpg

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s