”Det handlar om rätten att få vara den man är”

Göteborg tar kamp för HBT-flyktingar under HBTQ-festivalen

Någon sa en gång ”Jag vill tro på att man blir kär i en person och inte i ett kön”. Jag minns inte vem personen var, men frågan handlade om hon föredrog män eller kvinnor. För att på något sätt kanske definiera henne i hennes artisteri, placera henne i ett fack och sen låta henne ligga där.

Svaret var glasklart; Kärleken är flytande, odefinierbar. En sexuell orientering är inte hugget i sten, den är i ständig rörelse. Vi blir alla kära i personer. Inte i kön.

I Göteborg leker regnbågsflaggorna i vinden och överallt glittrar normbrytarna som tillsammans bildar majoriteten av samhället. Under HBTQ-festivalen får alla vara med. Men för Karyna Kaliadka är veckan bitterljuv; hon är en av många HBT-flyktingar som tvingas leva gömd efter sex avslag från Migrationsverket. Offensiv har under en tid följt hennes kamp för att få asyl här i Sverige, efter att ha tvingats fly från hot, trakasserier och förföljelser i Vitryssland. Hennes brott? Hon blir kär i tjejer.

När Offensiv träffar henne under Hammarkullekarnevalen, lyser hon lika klart som den första sommarsolen, men bakom leendet döljer sig också en uppgivenhet.

– Jag kämpar med näbbar och klor för att hela tiden bryta den mur som Migrationsverket byggt upp, säger hon. Det känns som att jag glömt vad ordet hopp innebär, jag försöker bara hålla mig vid liv. Men det klart att någonstans finns det hopp om att få stanna, det är inte kört än.

Men varje dag blir det svårare och svårare för Karyna att hålla hoppet uppe, hon känner sig ensam och övergiven. När hon kom till Sverige vände hon sig till ”Ingen människa är illegal” och RFSL men ingen av organisationerna ville eller kunde hjälpa henne.

– Till slut träffade jag RS som hjälpte mig, det är jag glad för, säger hon.

Karyna berättar att det inte spelar någon roll vilka bevis hon än lägger fram för Migrationsverket, de har viftat bort allt och menar på att det inte finns några dokument som styrker antagandet att lesbiska kvinnor far illa i Vitryssland.

– Om inte dokumenten är stämplade så gäller de inte, berättar Karyna och skrattar lite uppgivet. Ingen vill uttrycka sig om situationen som HBT-personer befinner sig i, i rädsla för diktaturen.

I samband med sista avslaget för ett halvår sen fick hon och hennes flickvän Irina, som tvingats lämna Svergie och åka tillbaka till Vitryssland, också varsel om vräkning från deras gemensamma lägenhet, de menade att Karyna ”propagerade för HBT-kamp”, inte helt olikt den regim som i St Petersburg röstade igenom lagförslaget om att förbjuda ”HBT-propaganda”.

– Det handlar inte så mycket om att få hålla handen offentligt utan om rätten att få vara den man är, säger Karyna och det syns i hennes ögon när hon säger det, att hon känner sig som en fånge.

RS har under våren drivit en kampanj för HBT-flyktingar och gör nya krafttag under HBTQ-festivalen i Göteborg under veckan; dels genom ett öppet möte på torsdagen kl 18.00 i Hammarkullen Folkets hus, som handlar om just situationen för HBT-flyktingar och deras kamp för att få asyl, men också genom att delta under veckan och politisera festivalen och peka på att vi inte bara kan fira mångfalden med pompa och ståt utan vi måste också visa hur situationen ser ut för många människor som enligt samhällsnormen försvinner ut i periferierna.

Många kämpar varje dag för att få stanna i Sverige och slippa skickas tillbaka till sitt hemland där ett tragisk öde väntar. Många tvingas att dölja sin identitet i rädsla för sitt eget liv. I många länder är homosexualitet fortfarande betraktat som en sjukdom och straffas med böter, tortyr, fängelsestraff eller döden.

HBTQ-festivalen ska vara en vecka då alla ska känna sig välkomna på alla gator och torg och där ingen är annorlunda eller den andra lik. Vi ska kunna ta varandra i händerna när ingen och alla ser, ingen ska behöva dölja sin identitet, vem man är eller var man kommer ifrån. Men vi måste också ta festivalen i akt och kämpa för alla dem som mist allt hopp, tappat sin tro och förlorat sin kärlek. Vi måste också tala högt för alla dem, som inte har läppar.

HBTQ-festivalen kommer att äga rum på Göteborgs gator ända fram till den 3 juni. Det kommer att finnas massa intressanta seminarier att delta på, band som spelar och naturligtvis den eminenta Regnbågsparaden som går av stapeln klockan 15 från Operan till Liseberg och som kommer att fylla hela Avenyn med slagord för hbt-personers rättigheter, dans och en jävla massa glädje. Mer info hittar du på http://www.hbtqfestivalen.se.

Caroline Holmgren

Rättvisepartiet Socialisterna hittar du varje dag utanför Regnbågsparken. På söndag kan du komma till vårt informationstält vid Operan, och sedan delta i vår del av paraden.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s