Experten: ”Jag skulle aldrig köpa en andelslägenhet”

Bostadsbolagets planerar på att sälja 200 hyresrätter i Sandeslätt, Hammarkullen i nordöstra Göteborg till andelsägarlägenheter har vållat stora protester. 120 hyresgäster samlades på ett första möte på Hyresgästföreningens initiativ och förra veckan demonstrerade hundratals boende i Hammarkullen mot förslaget.

Förslaget har vållat kritik från de boende som är nöjda med sin nuvarande boendeform, Hyresgästföreningen kritiserar ombildning då billiga hyresrätter försvinner till förmån för dyr nybyggnation, men även jurister och experter sågar förslaget som rättsosäkert.

Juristen och experten Erika P Björkdahl direky avråder hyresgäster från att köpa i GP 25/10.

– Kruxet är att man rent juridiskt inte äger lägenheten man köper, säger hon.

– Det är en mycket riskfylld investering.

Skulle förslaget gå igenom och hyresgäster luras till att köpa sin lägenhet innebär det att en blir samägare av en fastighet tillsammans med Bostadsbolaget, men en äger inte lägenheten.

Erika P Björkdahl, jurist och docent i civilrätt vid Uppsala universitet har, tillsammans med andra jurister, granskat de avtal som skrevs när man gjorde samma sak i Botkyrka.

På samma sätt som i Botkyrka kommer Bostadsbolagets avtal i Hammarkullen att utformas med Andelsägarbolaget, ett bolag som driver hela konceptet med andelsägarlägenheter.

I enighet med gällande lagstiftning ska alla delägare ge sitt godkännande till alla de åtgärder som ska göras.

Det skulle innebära att 200 delägare i Sandeslätt ska ge sitt samtycke. Då det är ohållbart så skriver en över den beslutsrätten i ett samägandeavtal där endast en ägare får all bestämmanderätt, i detta fall det kommunala bostadsbolaget.

En belånar sig således för en lägenhet men frånsäger sig besluten och inflytandet gällande den, samtidigt så ska en betala en förvaltningsavgift till Bostadsbolaget, risken är då stor att en inte bara betalar förvaltningen av delägarhuset utan för området som helhet och de hus som omfattas.

Erika P Björndahl beskriver det som att

”Stoppa in pengar i ett svart hål” och fortsätter ”Jag skulle aldrig köpa något sådant här”, GP 25/10.

Bostadsbolaget kan aldrig tvinga någon att köpa, utan alla hyresgäster som vill kan fortsätta vara hyresgäst även om grannarna köper. Den som köper är då delägare av huset och skylldig enligt hyreslagen att renovera de lägenheter som har det behovet och fortfarande är hyresrätter, därmed betalar du som delägare även för underhåll av bestå det men bekostar ditt egna underhåll själv.

Erika P Björkdahl menar i GP att lagen om samägande, som det här egentligen handlar om, i stort sett helt saknar regler som skyddar den boende.

– I hyreslagen finns skyddsregler och i en bostadsrättsförening har du möjlighet att påverka beslut via demokratiska principer som ska följas. Det här är däremot laglöst land, säger hon, GP 25/10.

För Sandeslätt står också frågan om vem som ska ha råd att köpa. Den socioekonomiska statusen är låg och arbetslösheten hög. Att köpa lös en lägenhet handlar om mellan 600 000 kronor och en miljon, bankerna idag godtar dock inte en andelsägarlägenhet som säkerhet för att bevilja lån, hur ska hyresgäster då finansiera köpet?

Rättvisepartiet Socialisterna, vilka har många medlemmar i det berörda området, vill varna våra grannar från att låta sig luras.

– Detta är ett sätt för fastighetsägaren, i detta fall Bostadsbolaget, att gå runt hyreslagen och därmed slippa bekosta nödvändigt underhåll av lägenheterna och lägga över hela denna kostnad på den enskillda hyresgästen, säger Johannes Lundberg.

Kristofer Lundberg

Annonser

AB Framtiden vill göra politiska markeringar – frånträder förhandling

För andra året i rad väljer Framtiden-koncernen i Göteborg att avbryta de lokala förhandlingarna om nästa års hyror. I stället verkar det nu bli Hyresmarknadskommittén (HMK) som avgör hyresnivån för de 72 000 hushåll som bor hos koncernens fyra bostadsbolag, skriver Hyresgästföreningen i ett pressuttalande.
– När vi går in i en förhandling är målet alltid att vi ska nå en uppgörelse lokalt, men nu frågar vi oss om koncernen delar den uppfattningen, frågar sig Hyresgästföreningens förhandlingschef Carl-Johan Bergström.
I torsdag lämnade AB Framtiden information via sin hemsida att de avbryter de lokala hyresförhandlingarna i Göteborg.

Tidigare år har Hyresgästföreningen förhandlat hyrorna direkt med de kommunala bolagen men på senare år har AB Framtiden velat ta ett samlat grepp och förhandla hyrorna för hela koncernen.
Förra året lämnade AB Framtiden beslutet om att fastställa hyresnivån till HMK, Hyresmarknadskommitteen.
För andra året i rad väljer nu AB Framtiden på nytt att avbryta de lokala förhandlingarna i Göteborg, nu om 2019 års hyror.
”AB Framtidens utgångskrav var en höjning med 3,4 procent från årsskiftet, de gick därefter ned till 2,7 procent, vilket Hyresgästföreningen pekade på var alldeles för högt. Efter fem förhandlingstillfällen valde AB Framtiden att avbryta förhandlingarna gällande 72 000 hushåll hos Bostadsbolaget, Familjebostäder, Gårdstensbostäder och Poseidon” skriver Kristofer Lundberg, regionordförande för Hyresgästföreningen Västra Sverige, på sin facebooksida.
– För att kunna förhandla måste det finnas två parter som går in i förhandlingen med den viljan. För mig var det min första förhandling och min syn på det hela var att AB Framtiden aldrig ville komma fram till en överenskommelse. De är ute efter att göra politiska markeringar, säger Kristofer Lundberg.
– De gick inte in förhandlingarna på ett seriöst sätt, motargumenten gällande vår syn på höga hyreskraven kunde låta så här ”Allmännyttan är ingen allmosa, har man inte råd med hyran kan man söka bidrag, det finns bostadsbidrag, socialbidrag och barnbidrag som kan användas till hyra”.
– Det är inte ett seriöst förhållningssätt för kommunala bolag. Det är uppenbart att de valt att närma sig de privata bolagen i retorik och taktik.
Med tanke på de två senaste årens agerande har vi all anledning att ifrågasätta var allmännyttan är på väg. Att allmännyttan blivit ideélös är uppenbart, säger Kristofer Lundberg.
De verkar allt mer intresserade av att kroka arm med de privata fastighetsägarna än ta samhällsansvar.
Det behövs en omfattande diskussion inom rörelsen och opinion i samhället om vilken allmännytta vi behöver.

Hundratals marscherade mot ombildning

Hundratals hyresgäster marscherade genom Hammarkullen mot ombildningar av 200 lägenheter i Sandeslätt. ”Hyra bostad det ska gälla – Köpa är för oss en fälla” och ”Politikerna har säljmani – Kampen nu, den tar vi” ekade talkörerna när demonstationen marscherade mellan höghusen i Sandeslätt.
När marschen nådde Hammarkulletorget ökade trycket ”Bostadsrätt – Inte i Sandeslätt”, ”Hyresgäst res dig upp – Vi tar kamp mot denna kupp” och ”Upp med näven, ned med foten – Här marscherar förorten”. Fortsätt läsa ”Hundratals marscherade mot ombildning”

Före detta landslagsman och regimkritiker riskerar utvisning

Reza måste få stanna i landet. (foto: Johannes Lundberg)
Reza måste få stanna i landet.

Reza arbetar som tillsvidareanställd i simhallen på Angered Arena sedan nästan ett år tillbaka. Han har varit i Sverige i tre år och riskerar nu utvisning till Iran. Reza sparkades ut ur vattenpololandslaget efter en resa till Saudiarabien där han vägrade göra ”haddj”, vallfärden till Mekka.

Reza har blivit gripen och misshandlad av polisen för att han brutit fastan under Ramadan.
Från att inte varit muslim blev sedan Reza mer och mer kritisk till regimen efter att ha sparkats ut ur vattenpololandslaget, samt efter gripandet och misshandeln. Han började organisera sig i en regimkritisk studentgrupp på universitetet. Andra medlemmar från gruppen sitter i dagsläget fängslade och en extra stor hotbild finns mot Reza vid ett återvändande då hans hem fungerade som en mötesplats för gruppen. Material och diskar fanns i hans hem och i hans dator, saker som beslagtogs av myndigheter och var anledningen till att Reza flydde.

Fortsätt läsa ”Före detta landslagsman och regimkritiker riskerar utvisning”

När allmännyttan var verktyget: del 2

Hyresgäster ockuperade Haga mot rivningsplaner på 1970-talet. (foto: )Hyresgäster ockuperade Haga mot rivningsplaner på 1970-talet.

Allmännyttans historia är till stor del också Hyresgästföreningens historia. 1946 bildades Göteborg stads bostadsaktiebolag, landets första allmännyttiga bolag. Till ordförande valdes tidningen Hyresgästens redaktör Torsten Henriksson. Han var också redaktör på den fackliga verkstadsklubbens tidningen Vi på kulan och metallarbetare på SKF som så många andra som bildade Hyresgästföreningen 29 år tidigare.

Fortsätt läsa ”När allmännyttan var verktyget: del 2”

Hyresgäster tar kamp mot ombildningar

Hammarkullen reser motstånd, igen!

I slutet av förra veckan uppmärksammades allmänheten genom tidningen Hem och Hyra om framtidsplanerna för ombildning av över 200 lägenheter i Sandeslätt, i Hammarkullen. Redan på tisdagen 23 oktober hölls första stormötet där 120 hyresgäster lade grunden till fler protester.


Fortsätt läsa ”Hyresgäster tar kamp mot ombildningar”

När allmännyttan var verktyget: del 1

Mellan 1931–1945 formades allmännyttans bostadspolitiska roll och lades grunden för en ny bostadspolitik med allmännyttiga bostadsföretag. Målsättningen var att råda bot på bostadskrisen, och politiska beslut fattades under trycket från massornas protester om att minska trångboddhet och bostadsbrist genom att stabilisera bostadsbyggandet. Detta kombinerades med att höja bostadsstandarden. Statens verktyg för att möjliggöra detta blev kommunerna.

Fortsätt läsa ”När allmännyttan var verktyget: del 1”