(S)kamlig attack på hyresgäströrelsen

5706ED3F-A4CD-4E84-9D5E-6E8AAFF706A3

”Vad händer med Hyresgästföreningen i Göteborg? Vi som varit medlemmar en längre tid ser med oro på den politisering som skett under senare tid. Hyresgästföreningen har alltid haft bostadspolitiska ambitioner, men i Västsverige har det förvandlats till en arena för ett litet sekteristiskt kommunistparti, Rättvisepartiet Socialisterna”, skriver Alexander Hutter, ordförande Hyresgästföreningen Södra Bohuslän, i en debattartikel på GT/Expressen den 21 januari.

Debattartikeln är ett (s)kamligt angrepp på den kämpande hyresgäströrelsen i Göteborg och Kristofer Lundberg, Hyresgästföreningens Region Västs ordförande som också är medlem i Rättvisepartiet Socialisterna (RS).

Fortsätt läsa ”(S)kamlig attack på hyresgäströrelsen”

Januariavtalet ett år – rekordlåga stöd för regeringen

Imorgon lördag den 11 januari är det precis ett år sedan som Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna gemensamt presenterade en “Sakpolitisk överenskommelse” innehållande 73 punkter. Överenskommelsen, som kom att döpas till Januariavtalet, var ett nyliberalt dokument och markerade en kraftig högervridning av den regeringspolitik som stundade och som under året blivit ytterst impopulär. Även om det ännu inte gett tydliga avtryck i aktivitet och förändrad medvetenhet varslar det ökade missnöjet om nya svängningar i opinionen, fler protester och politiska stormar.

Fortsätt läsa ”Januariavtalet ett år – rekordlåga stöd för regeringen”

Biblioteken kvar efter protester

Reaktionerna lät inte vänta när högeralliansen aviserade nedskärningar på stadens bibliotek. I förslaget till måndagens möte fans nedläggning av sex bibliotek. Genast utlystes demonstrationer vid kulturnämndens möte, namninsamlingar spreds på nätet och masslåning av böcker skedde på Styrsö för att hindra böcker från att lämna ön.
Redan när den borgerliga budgeten presenterades fanns planerna på att biblioteken var hotade vilket var ett av de områden Kristofer Lundberg berörde i sitt tal på Gustav Adolfs torg i Göteborg när 1000 personer demonstrerade.
Nu meddelar Alliansen i ett pressmeddelande på fredagsmorgonen att inga bibliotek kommer att läggas ner.
Det har riktats massiv kritik mot kulturförvaltningens förslag, som baseras på alliansens budget, om att lägga ner biblioteken. Den hårda kritiken har kommit från alla håll.
Det betyder dock inte att nedskärningarna stoppas bara att de drabbat en annan del av kulturförvaltningen, men var är i nuläget oklart. Vändningen visar dock att kamp och protester lönar sig.
Ännu väntar nedskärningar inom kulturnämnden på 30 miljoner kronor under 2020 varav 13 miljoner ska skäras genom att lägga ner verksamheter.
2,5 miljoner kronor tas enligt förslaget från Film i Väst. Förutom biblioteken kan nedskärningar vänta på bokbussarna, Urban Konst, Skolbio, Sommarunderhållningen, Kulturnatta, Kultursommarjobben, Göteborgs film- och dans, samt utvecklingsstödet till Kulturskolan.
Besluten kommer fattas på kulturnämndens sammanträde måndag, 16 december där protester väntar.
Carlos Gutierrez

Rädda stadens bibliotek

2020 kommer innebära ett stålbad för Göteborgs kommunala verksamheter med högeralliansens budget. Kulturförvaltningen i Göteborg kommer tvingas spara 30 miljoner kronor. Sex av stadens biblioteket hotas nu.

Kulturnämndens politiker tittar nu över var pengarna ska dras in. Nedskärningar på minst 13 miljoner kronor kommer redan 2020. Ytterligare 16,7 miljoner ska sedan sparas, men är tänkta på framtiden.

Var nedskärningarna görs beslutar politikerna på måndag. Kulturförvaltningen har föreslagit möjliga nedskärningar och på listan finns sex av stadens bibliotek: Hjällbo bibliotek, Kärra bibliotek, Nischbiblioteket, 300m2 i Brunnsparken, Älvstrandens, Styrsö/Donsö och Trulsegården.

Hur många bibliotek som riskerar stänga är inte klart med klart är att Göteborgs kommuninvånare nu massivt måste gå ut i protester.
Politikerna kan också komma att välja att lägga nedskärningarna på andra verksamheter inom kultur.

Enligt Författarförbundet har en fjärdedel av alla bibliotek lagts ner sedan 1995. Förutom sex bibliotek, finns hotet mot satsningar på film, verksamheter som dans och kulturskola och musik för äldre samt kultursommarjobbare.

Ett omfattande välfärd uppror måste nu resas för att kräva mer pengar till kommuner och region för att stoppa nedskärningarna, för biblioteken planeras redan demonstrationer på måndag utanför kulturnämndens möte.

Kristofer Lundberg

Ny masskamp utmanar i Iran

Sedan slutet av förra veckan har även Iran skakats av omfattande protester i åtminstone 100 städer. Massprotesterna inleddes som ett svar på att regimen beslutat att höja bensinpriset med 50 procent och samtidigt införa en hård ransonering som innebär prishöjningar på upp till 300 procent.

Prishöjningarna tillkännagavs den 15 november och följdes av nästan ögonblickliga protester som markerar ett nytt steg i den masskamp som inleddes vintern 2017-2018 och som har följts av många bittra klasstrider.

Banker, myndighetsbyggnader, religiösa institutioner och skolor, som alla är ett med regimen och förtrycket, attackerades av ilskna demonstranter som också satte upp blockader. Därefter följde strejker vid skolor och universitet samt i huvudstadens Teherans basarer. Även under måndagen var skolor och universitet stängda.

Mycket snabbt blev protesterna mot prishöjningarna till en revolt mot den auktoritära och teokratiska regimen som är mer pressad än någonsin. Den iranska ekonomin är i djup kris som en följd av den nyliberala politiken, korruptionen och USA:s sanktioner. Till det ska läggas att massrörelserna i Irak och Libanon bidragit till att såväl försvaga regimen som att ge inspiration till kamp i Iran.

Kampen fick enorm uppslutning och spridning. Detta trots den våldsamma repressionen och att regimen redan på protesternas andra dag stängde ner internet. ”Vi har aldrig upplevt så omfattande protester som nu i den Islamiska republiken, men inte heller en så omfattande repression, särskilt i oljedistrikten”, menar den franska nyhetskanalen France24 med hänvisning till ögonvittnesskildringar.

I sina försök att slå ned de fredliga protesterna har regimens bödlar förvandlat många områden till krigszoner. Minst 60 personer har dödats, över 1 000 har arresterats och det så kallade Revolutionsgardet, som är regimens och kontrarevolutionens huvudsakliga verktyg, hotar med ännu mer våld.

Men protesterna har fortsatt. Nedstängningen av internet och att det är problematiskt att komma fram på telefon gör det dock svårt att få information om vad som nu händer.

Regimen hävdar att inkomsterna från prishöjningarna ska gå till de fattiga, men det är tomma löften som ingen tror på. De styrandes manöverutrymme är ytterst begränsat och repressionen har ökat hatet mot den korrupta makteliten som skor sig på de fattiga massornas bekostnad.

Varje eventuell ekonomisk eftergift från de styrande skulle snabbt punkteras av inflationen, som nu ligger på 40 procent. Två femtedelar av befolkningen lever under den officiella fattigdomsgränsen och för varje dag växer antalet arbetslösa. I år beräknas den iranska ekonomin krympa med nästan 10 procent och landets oljeexport har i praktiken stoppats av USA:s med fleras sanktioner. Bensinprishöjningarna kan mycket väl visa sig vara de första i raden av nya drakoniska attacker.

Redan innan de senaste dagarnas protester hade regimen utmanats av nya strejker från bland annat sockerarbetarna och stålarbetarna samt av lokala revolter.

Massorna i Iran kan bara lita till sin egen styrka och solidaritet från de förtrycktas kamp i regionen och globalt. Trumpadminstrationen påstår sig stödja kampen i Iran, men Västimperialismen och regimen i Iran förenas i rädslan över att dagens kamp ska övergå till ett uppror lett av arbetarklassen.

Mer än något annat fruktar de styrande att dagens protester blir mer organiserade och går vidare i en generalstrejk, vilket delvis har skett i angränsande Irak. Det är också genom strejker och ockupationer av arbetsplatser och viktiga byggnader samt bygget av egna väpnade försvarsgrupper som kampen kan bli till en massrörelse som är stark nog att fälla kapitalisternas och mullornas regim.

Protesterna i Iran har hälsats med glädje av de revolterande massorna i Irak. Masskampen i Irak behöver stödet från en folklig resning i Iran för att besegra regeringen och de kontrarevolutionära väpnade trupper som den vilar på – de Iranstödda miliserna samt delar av säkerhetsstyrkorna.

Kampen i Irak har under de senaste veckorna blivit ännu mer beslutsam och genom heroiska insatser har massorna försvarat revoltens center, Tahrirtorget i huvudstaden Bagdad.

Från Tahrirtorget skickades i helgen ett stöduttalande till kampen i Iran som avslutades med att regimerna i de båda länderna måste störtas.

För att det ska bli möjligt krävs inte endast fortsatta protester, utan också organisation, egna försvarsstyrkor för att slå tillbaka kontrarevolutionen och ett politiskt program som kan förena massorna i en revolutionär kamp mot sekterism, kapitalism och imperialism – för demokrati, nationellt självbestämmande och socialism. ■

1000 demonstrerade mot borgerlig budget

Under onsdagskvällen samlades 1000 demonstranter i novemberkylan i protester mot den borgerliga budgeten. Nedan publicerar vi Kristofer Lundbergs tal på demonstrationen.

Idag behandlas den mest omfattande nyliberala budget någonsin i Göteborgs historia.
Den innebär ett frontalangrepp på alla fronter.
Vi ska inte tro att detta är ogenomtänkta förslag. Det är väl genomtänkta, strategiska och ideologiskt motiverade beslut.
Budgeten är ett ideologiskt motiverat korståg mot välfärden och den svenska modellen.
Förra veckan lyckades våra protester sätta sådan press att alliansens budget återremiterades.
Men därefter har Socialdemokraterna gjort upp med Alliansen och är beredda att släppa igenom budgeten.
Alliansen har förvisso backat på några delar, närmare bestämt 5 av 187 förslag.
Socialdemokraternas Jonas Attenius säger att de försökt hitta en gemensam förståelse med Alliansen.
Axel Josefsson, kommunstyrelsens moderata ordförande berättar vad det inneburit, till DN säger han ”jag är nöjd med överenskommelsen med Socialdemokraterna, nu kan vi fortsätta genomföra vår politik”.
Uppgörelsen har inneburit att alliansen backat för att lägga ut städ, vaktmästeri och bamba på antreprenad men privatiseringar av gym består.
De har backat på frågan om att ha siffermål på ombildningarna men ännu är inriktningen att ombildningar ska öka.
När den nya budgeten antas idag innebär det slutet för bemannade Parklekar i Göteborg.
Bland annat den väl besökta Plikta i Slottsskogen, men också ute i stadsdelarna tex Hammarparken och Possitivparken.
Plikta har i år haft 145 000 besökare på sina organiserade aktiviteter i parken.
Dessa parker är viktiga mötesplatser för barn, unga och äldre, där bemanning är en förutsättning.
Detta är en verksamhet som gör skillnad för människor i hela staden.
På område efter område försöker Alliansen montera ned välfärd och social service.
Många viktiga verksamheter i välfärden tvingas nu till nedskärningar och 2020 kommer innebära ett stålbad ute i stadsdelarna.
Gratis simskola tas bort vid årsskiftet, gratis inträde på de kommunala simhallarna är redan borta, biblioteken ersätts med bokbussar, fritid, föreningar, vård och omsorg drabbas av massiva nedskärningar där färre ska göra mer.
När Hyresgästföreningen initierade denna manifestation var det dels mot att moderaterna, liberalerna, centerpartiet och kristdemokraterna, med ett passivt stöd av socialdemokraterna i detta budgetförslag har som inriktning på att öka antalet ombildningar.
Men det handlar också om andra delar av budgeten, eftersom det för oss handlar om rätten till ett gott hem.
Om vår rätt till bra grundläggande välfärd och service.
Vi vill bo i en stad där vi har rätt till bra skola, fritid, omsorg och social service.
Om trygghet och välfärd, ett samhälle där unga känner framtidstro.
Denna budget går i motsatt riktning.
Det är en budget som sliter isär staden, som ökar klassklyftorna, som fördjupar segregationen, som ökar otryggheten och som försvårar det förebyggande arbetet mot kriminalitet.
Det är en budget vars politik kommer vara det bästa rekryteringsunderlaget för de kriminella gängen.
När samhället stänger en dörr finns det alltid någon som öppnar en annan, och det är inte de krafterna vi vill ska lägga vantarna på våra barn och barnbarn.
När det kommer till de bostadspolitiska förslagen så befinner vi oss i en mycket allvarlig tid.
Hyresgästföreningen och hyresgästerna befinner oss i ett trefrontskrig, vi attackeras från tre håll.
Lokalt växer hotet om ombildningar och utförsäljning.
Billiga hyresrätter försvinner till förmån för dyr nyproduktion vars lägenheter inte kan efterfrågas av 60 procent av befolkningen då de inte har råd med dessa hyror.
Det byggs således inte efter de behov som finns, de med störst behov lämnas utanför i den borgerliga bostadspolitiken.
På det nationella planet har vi också hotet mot hyresrätten som boendeform i januariavtalet som vi måste mobilisera mot.
I januariavtalet har S, MP, C och L satt in siktet på marknadshyra i första hand i nyproduktion men öppnar upp för hela beståndet vilka innebär hyreshöjning på 35 till 50 procent.
Oavsett om du bor i innerstad eller ytterområde, storstad eller landsbygd.
Hyresgästföreningen i Västra Sverige har utlyst 18 april till protestdag mot Januariavtalet och marknadshyra och uppmuntrar hela landet att följa vårt exempel.
Det tredje hotet är från det internationella riskkapitalet som funnit en ny marknad i Sverige, vilket avslöjar hur kriminellt detta system är, där allt kan göras till en vara, där profitjak går före mänskliga rättigheter som rätten till bostad.
Riskkapitalister köper upp och renoverar, höjer hyrorna och driver människor från hus och hem.
Är det något som vi vet om 2020 är det att det blir ett år av protester.
I varje bostadsområde där Alliansen försöker genomföra ombildningar kommer hyresgästkollektivet att resa motstånd.
På varje arbetsplats där de försöker genomdriva nedskärningar och privatiseringar ska vi hjälpa arbetarkollektivet att resa motstånd och mot regeringens attacker på hyresrätt och arbetsrätt så har vi i Västra Sverige tänt en gnista för den löpeld av protester som kommer spridas över landet.
Låt oss lova varandra här idag att vi tillsammans från denna dag kommer göra varje arbetsplats, varje bostadsområde till en motståndsficka mot det lokala styret nedskärningar och privatiseringar och mot regeringens attacker på hyresrätten och arbetsrätt.

Landsomfattande protestdag mot hyreschocken?

Hyresgäster i väster står i täten för en protestdag mot regeringens hyreschock som riskerar bli verkligt om inte hela hyresgästkollektivet nu sluter upp i kampen mot marknadshyra.

Från Västra Sverige konkretiseras nu förslaget om en landsomfattande protestdag den 18 april 2020.
Det var regionstyrelsen för Hyresgästföreningen Västra Sverige som förra veckan tog beslut att utlysa 18 april som protestdag mot regeringens hyreschock.
– Vi uppmanar landets hyresgäströrelse, fackföreningar och intresseorganisationer att göra gemensam sak med oss i kampen mot Januariavtalet och marknadshyra. Vi uppmanar hyresgästkollektivet till motstånd på varje ort, organiserade eller ej, säger Kristofer Lundberg, ordförande Hyresgästföreningen Region Västra Sverige.
Med sig har Kristofer Lundberg en enig regionstyrelse, starkt förankrad i regionens föreningar.
– Under kampanjens första vecka har över 10 000 namn samlats in och omkring 450 personer skickat in intresse om medlemskap.

Det är ingen hemlighet var de borgerliga partierna sedan länge stått i frågan om marknadshyror. Att det är en socialdemokratisk ledd regering som nu är beredd att verkställa denna hyreschock måste bemötas och offentliggöras, men framförallt stoppas.
Hyresgästföreningen uttalar att de inte vill visa en åsikt, de kämpar för att vinna.
Socialdemokraterna gick till val som motståndare till marknadshyror. De är nu beredd att svika sina väljare till förmån för högern och bolagen.
Marknadshyra har i en omfattande undersökning visat sig komma att slå mot alla hyresgäster, oavsett om boende i innerstad eller ytterområde, avsett om lägenheten ligger i en storstad eller landsbyggd.

Utlysandet av protestdag kommer efter att regionen uppmanat förbundet att ta initiativ i 9 månader. De menar att förbundet borde utlyst en gemensam manifestation i hela landet mot marknadshyra i Hyresgästföreningens regi. Det är inte ovanligt att organisationers ledning blir omsprugna av rörelsen om de inte själva sätter rörelsen i rörelse. Opinionen mot marknadshyra är stor, men fortfarande är det långt ifrån alla runt om i landet som känner till effekterna om regeringens planer verkställs. Alla hyresgäster har nu ett ansvar att sluta upp i, ta initiativ till och mobilisera för protester på sin ort den 18 april.

Johannes Lundberg