Biskopsgården: Offensiv hos Turkiska kulturföreningen

Biskopsgården är en stadsdel som de senaste tiden fått mycket negativ uppmärksamhet i media, med skriverier om bilbränder och kriminalitet. Men vad är de bakomliggande orasakerna till den senaste tidens oroligheter. Murat Solmaz och Ahmet Boyar från Rättvisepartiet Socialisternas partiförening i Biskopsgården besöker Turkiska kulturföreningen för Offensiv och talar med Kemal Solmaz vice ordförande för Turkiska kulturföreningen i Biskopsgården. Föreningen har 170 familjer anslutna som medlemmar och har funnits i 15 år.

Kemal Solmaz har bott i Biskopsgården sedan 1973. Hans föräldrarna flyttade till Sverige för att arbeta på volvo år 1969.
När han ser tillbaka i tiden och fram tills idag så är den största skillnaden arbetslösheten och den stora kriminaliteten.
Kemal förklarar att ungdommar idag inte har någon plats att vara på.

- Förr så hade vi upp till 6-7 stycken fritidsgårdar i Biskopsgården fram till 80talet, berättar Kemal ovh fortsätter. Idag finns det ingen fritidsgård kvar. Jag har fyra barn säger Kemal, varav tre stycken är arbetslösa. Två utav dem jobbade på äldreboenden som timanställda i ca 2år. men de fick sparken för omkring sex månader sedan och står nu arbetslösa.

Kemal fortsätter med att berätta att kriminaliteten växer för varje dag och att förklaringen är att ungdommarna är sysselösa.

- Det bästa sättet att bekämpa kriminaliteten är att ge ungdomarna arbete och en plats att vara på under sin fritid.
Ungdomarna här ute blir särbehandlade utav polisen.

Han berättar att det var en ung kille som blev stoppad av polisen och ner slängd på marken för att han körde runt i en fin bil. Vi betalar otroligt stora summer med skatt till våran stat och vi invandrare har byggt upp detta landet men får ingenting tillbaka.

- Politikerna kommer ut hit när det är dags för val och lovar en massa saker, men håller inget ut av det de lovat,vi skall aldrig mer låta politikerna få komma in i föreningen o tala så länge de fortsätter med att inte besvara våra krav och behov!

- När vi ser de politiker som varit här o talat, de politiker som vi röstat på så skäms de,de vågar inte kolla i våra ögon. Framtiden ser inte ljus ut för befolkningen i Biskopsgården. Ungdomsarbetslösheten ökar och som en naturligfölj ökar kriminaliteten här ute.

- Vi vill att ungdomarna skall få ett arbete och bidra med något till de samhälle de lever i. Vi vill att skolarna skall stå kvar här ute så att våra ungdomar skall kuna utbilda sig och vara bättre medborgare.Varför vill politikerna just skära ner i områden där det bor mycket invandrare, jo för att de vill att invandrarna skall inte utbilda sig och ta ”skitjobben” som att vara städare eller jobba i fabriker!

- Vår föreningen står öppen för alla, här finns juggar, iranier, araber, kurder, armenier och greker.Vi står öppen för alla ungdommar som vill ha en plats att vara på. Vi har aktiviteter för ungdommar som fotboll och handboll bl.a. och även teater, avslutar Kemal.

Murat Solmaz och Ahmet Boyar

Göteborgsföräldrar samlas mot nedskärningar

Protesterna fortsätter att växa runt om i Göteborgs förorter. Nya initiativ har tagits med bildandet av föräldrakommitteer och elevkommitteer. Protester har efter framgångar i Biskopsgården och Lärjedalen spridit sig till Frölunda med skolstrejker och massmöten och i Torslanda driver föräldrar en namninsamling för mindre barn i förskolegrupperna.

I veckan samlades 12 föräldrar från flera stadsdelar för att knyta kontakter för att samordna protesterna mot att det är barn och unga som får betala för krisens kostnader. Föräldrar från Torslanda, Majorna, Kålltorp, Högsbo, Lärjedalen och Biskopsgården utbytte erfarenheter om de protester som varit och la grunden för en gemensam kamp.

Från Frölunda kunde föräldrar inte komma då de var mitt uppe i planeringen av sin egen skolstrejk.

Samtliga föräldrar var överens om att barngrupperna i skola och förskola är för stora. Man uttryckte stort förtroende för personal som gör ett bra jobb men att de inte får de resurser som är nödvändiga. Oron över säkerheten var också stor då vikariestopp innebär stora barngrupper med få personal vilket påverkar kvaliten, förskola och skola ska vara pedagogiskt och lärande inte en förvaring.

Den nuvarande situation riskerar i sin tur att bli kostsam då personal bränner ut sig då de får jobba dubbelt upp när någon är sjuk. Detta skapar stress och frustration som också påverkar barnen negativt.

Föräldrarna var eniga att kommunen måste se till att pengar kommer till stadsdelsnämnderna så att skola, förskola och fritids inte drabbas av krisens kostnader. Men man betonade också att det var statens ansvar att kommunerna får de resurser som de behöver för att stoppa nedskärningarna.

Rättvisepartiet Socialisterna ser possitivt på planerandet av samordning av protester och har som förslag att en första gemensam protest skulle kunna vara utanför kommande kommunfullmäktigemöte. Nu har protesterna gått så långt de kan i pressen mot SDN politikerna, nu måste den pressen föras upp till kommunpolitikerna som är de som fördelar pengarna till SDN. Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund och Kommunal borde själva ge sitt aktiva stöd till de föräldrar och elever som nu kämpar i stadsdelarna. Gemensamt kan vi tvinga politikerna att skjuta till pengar.

Kristofer Lundberg

Skolstrejk i Frölunda

Föräldrar till barn på Slottsbergskolan höll under tisdagen sina barn hemma i en skolstrejk i protest mot att skolan ska läggas ner, 100 barn hölls hemma under strejken. Totalt slöt ett 20 tal föräldrar upp till samlingen tidigt på morgonen för en lång dag fylld av protester.

Plakat tillverkades på Hyresgästföreningens lokal intill skolan, den lokala kiosken sponsrade med brandgula pappark och kartonger. Vid tiotiden gick föräldrarna med sina barn i demonstration genom Frölunda, genom gallerian i Frölunda centrum där talkörer som ”Vad vill vi ha? Småskolorna kvar” och ”Lägg inte ner slottsbergsskolan” ekade.

Inför gårdagens Stadsdelsnämndsmöte i Frölunda som beslutade om budgeten låg frågan om den nya skolstrukturen. Tack vare protesterna som varit och skolstrejken samlades politikerna fyra timmar innan mötet skulle börja för att hålla ett krismöte och diskutera alternativa nedskärningar. Utanför det mötet samlades elever och föräldrar både från Slottsbergsskolan, men även från de andra drabbade skolorna.

Socialdemokraten Sören Björkman tillika stadsdelsnämndens ordförande kom ut för att prata med föräldrarna och han vek inte en tum från att Slottsbergsskolan måste läggas ner. Han passade också på att kritisera de föräldrar som protesterade för att vara dåliga vuxna personer som tar med sina barn i protester som den här. Han fick dock svar på tal att det var han som skulle skämmas, inte föräldrarna som samlats.

Sören Björkman försökte sedan svartmåla Rättvisepartiet Socialisterna för att försöka få splittring mellan föräldrar. Detta misslyckades då föräldrarna tydligt sa att de var tacksam för den hjälp de fått i protesten och att de kommer bjuda in de som är beredda att kämpa och stödja dem.

Med i protesterna var elever från Järnbrottsskolan. En del av dem som idag går på skolan gick tidigare på Slottsbergsskolan.

Varje år gör de eleverna som ska gå ut nian en klassresa till Polen som nu även den är hotad. Stadsdelsnämndsmötet inleddes med att eleverna tackade för att de fått åka till Polen. Politikerna hade tidigare sagt till everna att om inte Slottsbergskolan läggs ned och skolorna klumpas ihop så skulle det inte bli fler resor till Polen.

Men många ungdomar såg ändå mer konsekvent på frågan.

- Slottsbergskolan ska vara kvar, för att det ska vara nära där barnen bor och att de kanske inte känner sig trygga med elever från högstadiet, ansåg Daniela och Isabella, båda elever på högstadiet på Järnbrottsskolan.

På punkten efteråt som skulle vara en demokratilektion, där händer skulle räckas upp om man exempelvis vill ha utbildade lärare, så ställde föräldrar upprörda frågor till politiker. Efter pausen beordrade Rektorn på Järnbrottsskolan eleverna att lämna lokalen, med hänvisning av att det kunde bli stökigt på kommande punkter. Mötet auktionerades sedan i 20 minuter och föräldrarna fick framföra sin kritik och sina frågor och beslutet av skolstrukturen sköts upp till december.

Bo Nicklasson skolchef för skolorna i Frölunda presenterade under stadsdelsnämndsmötet ett nytt förslag. Det gamla förslaget som s, v och mp röstade för i sommras är att lägga ner hela Slottsbergsskolan, flytta årskurs 4-5 från Björkåsskolan och att flytta in alla in i nya Frölundaskolan.

Sen även flytta Järnbrottskolans 1-3 till Björkåsskolan. Järnbrottskolan, som är en gammal och sliten skola skall rivas. Den rivningen är det nog ingen som motsätter sig. Dock har politikerna tidigare lovat en helt ny högstadieskola där. Det nya förslaget som presenterades var att slottsbergskolan finns kvar som 1-3 skola och ävenså Björkåsskolan.

Alla andra klumpas ihop på nya Förlundaskolan, dit även man då ska flytta Gittargatans förskola! Denna totala flyttkarusell sparar väldigt lite pengar. Det första, mest dramatiska nedskärningen ska endast generera en besparing på 5.8 miljoner per år.

I samtliga förslag försvinner det lärartjänster och klassernas storlekar blir större, vilket Sören Björkman också medgav. I det alternativa förslaget kommer klassernas storlekar på slottsbergskolan att öka dramatiskt då man går från 2 parallell klasser till en stor klass, med uppemot 26 elever. Och det är inte efter första året då den förväntade besparingen äts upp av flyttkostnader. Det andra alternativet innebär det en nedskärning på drygt 3 miljoner.

På en direkt fråga hur de extra 9.4 miljoner som Frölunda stadsdel fått tillgodo från regeringen kom svaret att de inte förändrar något. Då de pengarna endast finns för 2010. Den nya skolstrukturen är panikartad påkommen och väldigt kortsiktig, Grevegårdsskolan några hundra meter från Slottsbergsskolan, men på andra sidan stadsdelsgränsen har precis stängts igen. De skulle kunna få plats på Slottsbergsskolan. Att stänga Slottsbergsskolan öppnar även upp för en eventuell etablering av en friskola i lokalerna. Vilket direkt skulle slå de kalkyler man räknat på i spillror.

Föräldrarna på Björkåsskolan har gått ut med att de hotar att flytta sina barn bort från skolorna i Frölunda om planerna att ändra i deras F-5 skola genomförs. Beslut i hur den nya skolstrukturen ska vara, fattas i december, men då budgeten redan är klubbad har politikerna frivilligt bakbundit sig att genomföra nedskärningar. Nu under tiden fram till det mötet har skolchefen pressats till att föra dialog med föräldrarna för att hitta en alternativ lösning.

Lärarna och rektorn på Slottsbergsskolan har gemensamt lagt fram ett sparförslag på en miljon, enbart på Slottsbergsskolan.  Vad som nu krävs är fortsatta protester mot slakten av skolorna. Omstruktureringar av den här storleken kostar betydligt mer i det långa loppet än vad det sparar in. Kravet från föräldrarna är tydligt. – Låt småskolorna vara kvar! Över hela Göteborg reser sig nu protesterna mot nedskärningar på skolorna. Nu måste de fackliga organisationerna ta sitt ansvar och bistå föräldrar, elever och lärare i protesterna.

Joel Eriksson

Gamla och sjuka får betala krisen

Idag tisdag är det stadsdelsnämndsmöten runt om i Göteborg och totalt 228 miljoner kr ska skäras ner i budgeten 2010. På många områden kan man se hur kampen lönat sig då politikerna backat från nedskärningar på bibliotek och fritidsgårdar efter protester. Det står nu allt tydligare att det är de äldre och sjuka som får betala krisen. Samtliga stadsdelar kommer att minska antalet platser på korttidsboenden och  äldreboenden.

­Sedan 1980 har antalet gamla över 80 år fördubblats, trots det så minskar antalet vårdplatser dramatiskt i Göteborg, en trend politikerna planerar att fortsätta. Antalet platser i äldreboenden gått ner med drygt 400 platser sen 2004. Och i planerna fram till 2017 tänker de fem centrala stadsdelarna avveckla ytterligare 200 platser. Valfriheten som så ofta lyfts fram när politiker pratar om äldreomsorg är begränsad till valfrihet att vara hemma.

- Så länge du själv kan säga ”jag skulle vilja flytta till ett äldreboende” är du för frisk för att få plats, säger Mats Thorslund, professor i sociologi med inriktning på forskning om äldres levnadsförhållande till Göteborgs Posten den 27 oktober 2009. ­

I Härlanda planeras nedskärningar på 14 miljoner i äldreomsorgen, korttidsboendena försvinner och man skriver att de äldre som mål ska bo kvar hemma och att det ska komma direkt hem efter sjukhusvistelser. Detta var något som drabbade 101 åriga Karin Eén, som inte känner sig trygg hemma längre och vill flytta till ett boende. I lördags bars Karin upp tre trappor till lägenheten av ambulanspersonal efter sjukhusvistelse, nu är det oklart om hon kommer att få någon plats på äldreboende.

– De säger att det inte finns några resurser. Det gör mig så upprörd att de snålar in på allra äldsta och svagaste, säger Bibbi Ekwall, dotter till Karin till GP.

Det är inte bara i Härlanda som nu nedskärningarna drabbar äldreomsorgen. I Backa har personalen protesterat mot nedskärningarna, trots det så planerar man att dra in 100 portioner varma matleveranser varje dag, och ta bort minst 21 vårdplatser.

I Lärjedalen ska platserna finnas kvar men med minskad personal, och den ”guldkant” som funnits dvs att de äldre fått gå ut någon gång i veckan kommer nu att försvinna.

I Lundby ska städet privatiseras som en nedskärning, vilket lätt kan komma att bli en hälsofara.

Många äldre dör nu ensamma i sina lägenheter. Hemtjänsten i Backa skakas nu utav en skandal där en avliden 91 åring kan ha varit död hemma i två veckor. Det var först när grannarna larmade som man beslutade att ta sig in i lägenheten. Trots att biståndshandläggaren beviljat trygghetslarm och daglig tillsyn kunde det alltså åter ske men nu på Backa.  I våras skedde samma sak i bergsjön där man glömt bort en kvinna och som legat död på golvet i minst två månader!

Kamp lönar sig och politikerna backar från de områden där protesterna varit som starkast. Fritidsgårdarna i Lärjedalen blir kvar, dock med kraftiga nedskärningar, likaså biblioteken i Hammarkullen och Linnestan. Politikerna försöker gömma sig bakom de extra miljoner som nu skjutits till, trots att från stadsdel till stadsdel har det funnits en ovilja att använda dessa pengar då de endast är för 2010 och i praktiken endast skjuter upp nedskärningarna ett år. Ingen vet idag hur stora nedskärningarna blir 2011 men med fortsatta skattesänkningar för de rika, minskade kommunbidrag, och ökande arbetslöshet så ser det ut som om välfärden även fortsättningsvis får betala för kapitalismens kris. Nyliberalernas valfrihet är ett tvång att gå med på sämre vård, och att tvingas att vara hemma.

Vad som nu krävs är att personal och anhöriga i äldreomsorgen och handikappomsorgen ryter till.  Fackföreningarna måste agera  och mobilisera sina medlemmar ut på gatorna, vi vägrar betala kapitalismens kris.

Joel Eriksson

GP 91 åring död i två veckor

GP SDN sparar på äldre och sjuka

 

Till skillnad från Ann Lundgren (s) är vi oändligt trötta på nedskärningar på skolan

” Jag är oändligt trött på att få höra att elever inte får det stöd de har rätt till”

Så uttalar sig socialdemokraten Ann Lundgren det utbildningsansvariga kommunalrådet i Göteborg i GP den 22:a oktober, efter en internutrednings svidande kritik. Men vem är det som är ansvarig för att eleverna ska få den hjälp de har rätt till om inte just Ann Lundgren! Hon är också ansvarig för att lärarna får de resurser som krävs för att ge elever den hjälp de behöver.

Att lägga över hela ansvaret på lärarna genom att påstå att de skriver för få åtgärdsprogram, och att det är där som problemet ligger är verkligen att vrida på sanningen för att kasta skuggan bort från sitt eget håll.

Den tragiska verklighetens resultat av åratal av nedskärningar har blivit att nära hälften (46 procent) av alla elever som går ut nian i Gunnared gör det utan behörighet till gymnasiet.

Detta är framförallt ett resultat av att eleverna inte får det stöd de har rätt till eftersom den hjälpen idag inte existerar efter alla nedskärningar!

Skandalerna är många i Göteborgs skolor, ett exempel som skolinspektionen på pekar är att nyanlända flyktingar endast får utbildning i svenska och att nyanlända engelsktalande elever kan ha svårt att bli godkända i engelska då undervisningen sker på svenska!

Enligt Gunnareds stadsdelschef Thomas Segenstedt är resursbrist inte orsaken till problemen! (samma GP-artikel) ”Visst ska man se detta som ett misslyckande Vi måste hitta bättre arbetssätt för att ta ansvar för det vi gör i skolan.”

I andra skolor har lärare har tidigare vittnat om (se tidigare artiklar) hur skolan dagligen bryter mot lagen då de inte kan ge eleverna den hjälp de enligt lag har rätt till. Att de skriver åtgärdsprogram för varje elev men att de aldrig kan leva upp till det då resurserna saknas.

Är det då att ta ansvar i skolan att skära ner med 250 miljoner kronor i stadsdelsnämnderna, något som kommer att drabba skolorna framförallt! Hur många åtgärdsplaner som nu än kommer att skrivas av de lärare som har turen att få jobba kvar, så riskerar de att bara bli en hög med papper. För några resurser att ge eleverna det stöd de har rätt till det är varken Ann Lundgren eller Thomas Segenstedt beredda att skjuta till!

Joel Eriksson

GP:s artikel

GP om upprop för skolan

Fullsatt möte mot nedskärningarna på folkhögskolan i Biskopsgården

Biskopsgårdens Folkhögskola är hotat av nedläggning då Göteborgs kommun valt att inte upphandla studieplatser på skolan trots att regionen sänt extra pengar till just Biskopsgården. Redan har tre personal varslats.

Biskopsgårdens Folkhögskola är en filial till Göteborgs Folkhögskola. Skolan har redan drabbats hårt av nedskärningar då skolköket har stängts ner för att bespisningspersonalen sparkats,  lärare har varslats och nu står frågan om Biskopsgårdens folkhögskola får överleva.

Eleverna på folkhögskolan var tidigare ute i en veckas skolstrejk mot besparingarna.

Nu finns planer på att lägga ner folkhögskolan. Regionen har tidigare sänt en extra miljon som skulle gått till folkhögskolorna i Biskopsgården och Bergsjön. Men dessa pengar lägger Göteborgs Kommun på Göteborgs Folkhögskola samtidigt som de väljer att inte upphandla utbildningar av Biskopsgården. Det är alltså den socialdemokratiska majoriteten i Kommunen som hotar Folkhögskolans överlevnad. Mot detta samlades en fullsatt ceféteria på skolan efter att eleverna Murat Solmaz, Ahmet Boyar, Danial Lashehe och Lilli Ngo tagit initiativ till ett protestmöte.

Lilli som går andra året på skolan säger inedningvis hur viktig folkhögskolan varit för henne.

- Jag har nu mer självförtroende, jag kan hjälpa mina barn med läxorna jag har lärt mig att studera.

Hon förklarade situationen efter att cafe och bespisnings personal fått gå.

- Vi har endast några få mikrovågsugnar som ska räcka till 80 elever, resultatet har blivit att få äter under dagen vilket påverkar studierna. Lilli ställde också krav på att staten borde sattsa mer på utbildning speciellt nu i kristider.

Danial Lashehe går sista året allmänna linjen.

- Skolan är viktig för oss som bor här. Det är grundpelare i stadsdelen. Folkhögskolan är speciellt viktig för äldre invandrare som nu utbildar sig på Folkhögskolan som inte har studievana. Det är viktigt för att ha möjligt att studera vidare och komma in i samhället, sa Danial och varnade för att kostnaderna kommer om några år om varsel och försämringar av skola och utbildning fortsätter.

Murat Solmaz talade personligt och brett om vad skolan betytt för honom som sparkad volvoarbetare som kastats ut i arbetslöshet som ett resultat av industrislakten. När arbetslösheten stiger är det än viktigare med utbildningsplateser. Själv vet han inte vad han skulle gjort om han inte fått plats på skolan. Många som söker kommer inte in.

Ahmet Boyar talade om vilka kostnader det blir för samhälet då unga inte har tillgång till sysselsätning. Arbetslösheten är hög och unga väljer att utbilda sig istället. Men om varken utbildning eller jobb finns så skapas ett stort utanförskap.

- Vi kräver inte fina stolar och bord eller bättre lokaler, vi vill bara ha en skola där vi kan utbilda oss med tillräckligt av personal, sa Ahmet.

– Det behövs en folkhögskola i Biskop, vi bor här, har barn på dagis och på skolan i närheten. Man talar om att biskopsgården är resurssvagt, men här finns enorma resurser men inte pengarna. Min son går första klass, och han drabbas också utav nedräkningarna, vilket samhälle tror dom att de skapar? Göteborgs kommun är ansvarig att se till att det finns pengar till utbildning, det är deras skyldighet, säger en elev.

Vi vet att kamp lönar sig, och vi ska göra vår röst hörd, sa en annan.

Jonny Nilsson socialdemokratiskt regionråd som bjudits in sa efter mötet att han ser positivt på framtiden för folkhögskolan.

- Jag tror vi kan fixa detta men då måste staten och Götebors stad bidra också men från regionen gör vi det.

Mötet som arrangerats utav eleverna var en följd utav de försämringar som skett men också ett möte för att vidta protester vid en eventuell nedläggning.

RS Biskopsgården

SR om mötet

SR intervjuer

Intervjuer från mötet

Derya Areb förklarar läget så här:

– Det går ca 80 lever på den här skolan, och det är 10 personer i personalen, varav många inte jobbar heltid. Vi är en gammal skola, med gamla datorer, men vi har bra lärare och utbildning ändå. De som nu varslas slängs ut till arbetslöshet, jag går tredje året nu, de som kommer måste få samma chans som jag fått. Jag hade svårt med svenskan i början och Fame Deveci hjälpte mig med språket, hon är flerspråkig och talar Kurdiska och Turkiska förutom Engelska och Svenska. En sådan resurs har nu varslats, säger Derya.

Maria Lindell läser andra året på folkhögskolan. Hon känner väl till Biskopsgården och gick ävengrundskolan  i dessa lokaler 1994 då det var en låg och mellanstadieskola.

- Grundskolan lades ned och nu är folkhögskolan inrymd i lokalerna sedan 10 år tillbaka.

– Skolan är en filial till Göteborgs folkhögskolor, och det är Lena Iselow som fördelar pengarna, och helt klart så satsas det inte på folkhögskolan i Biskopsgården. Det är synd för det här är den bästa skolan jag gått på. Här bygger vi självförtroende, det är en liten skola med stora fördelar. De som går här bor här i området eller närliggande förorter. Detta är vår bästa chans för att kunna läsa vidare in på högskola och universitet. Förra året hade vi en skolstrejk och har startat en facebook grupp för att samla elever från fler folkhögskolor för gemensamma protester för vuxenstudier.

Kristofer Lundberg

Flera hundra demonstrerade i Hammarkullen

Igår demonstrerade 300 elever, lärare, fritidspersonal och boenden från Lärjedalen mot nedskärningar på 25 miljoner som hotar stadsdelen.

Att politikerna dagen innan inför 150 personer på ett fullsatt möte tvingats backa om nedläggning av biblioteket i Hammarkullen och fritidsgården i Bergum stoppade inte den planerade demonstrationen. Nedskärningspolitiken fortsätter ju när 25 miljoner ska sparas. Drabbas gör framförallt barn, skola, fritid och de äldre.

Från Hjällbo och Olofstorp kom man till Hammarkullen för att delta i protesterna. Samtliga tre fritidsgårdar fanns representerade med ungdomar och banderoller, så också personal och elever från skolorna i Hammarkullen. Öppna förskolan kom med sina barn och banderoller. Plakaten talade sitt tydliga språk ”Skär inte ned på vår framtid” och ”Rusta upp skär inte ned ”. Demonstrationen gav också en röst åt de äldre som inte själva har möjlighet att göra sin röst hörd.

På torget öppnade kvällens konferencier Ari Amin och presenterade kvällens talare:

Edison Yakob frågade sig var hans pappa som är gammal ska gå när medborgarkontoret stänger, Kawsar Timayare att det är rätt att protestera, Teddy Paunkoski fritidsledare på Mixgården betonade att alla stod enade, Hajer Alsaidan Elevkampanjen att kamp lönar sig, Gun Holmertz Caritas att det handlar om de ungas framtid.

Demonstrationen startade på Hammarkulletorget med att en kista i täten symboliserande Lärjedalen som stadsdel. Budskapet var att det är politikerna som håller i spaden och nu står inför valet att gräva ned Lärjedalen eller inte. Lärjedalens invånare är oroliga för den utveckling vi sett. Verksamhet efter verksamhet läggs ned eller skärs kraftigt ned.

”Ni där uppe känner inte oss, vi ska kriga vi ska slåss, ni tar inte pengar av oss” och ”Lärjedalen reser motstånd” skanderades talkörerna i den främsta och livligaste delen av tåget. ”Vad kämpar vi för – Lärjedalen” ekade mellan husväggarna när demonstrationen kommit fram till Hjällbolillgata.

Nere vid Hjällbolillgata tar Bahar Aydeniz micken i ett tal för Öppna förskolan

- Sparka inte på de som ligger, sparkar man tillräckligt hårt kan vi inte resa oss. Sparka inte på våra barn, öppna förskolan betyder så mycket för de som inte har någon annanstans att gå, konstaterade hon.

- Vi sitter i samma båt säger politikerna, alla ska vara med och betala. Men inte ens på Titanic satt man i samma båt, det är andra klassens och tredje klassens medborgare som drunknar, överklassen har sina livbåtar, de klarar sig alltid, sa Kristofer Lundberg som avslutande talare.

- Skulle det inte finnas pengar, det är lögn och förbannad lögn och det är dags att någon säger det. 80 miljarder i skattesänkningar till de rika och det regnar guld över bankcheferna som kunde skapa 6500 jobb i offentlig sektor istället, sa Kristofer Lundberg.

Utanför SDN möteslokaler lämnades sedan den stora kistan och Lärjedalens invånare har visat att man är beredda att förhindra politikerna att gräva ned Lärjedalen.

Amer Mohammed Ali

GP om demonstrationen

Massivt möte mot nedskärningarna

Kamp lönar sig – politiker backar från nedläggning av fritidsgård och bibliotek

Det var en massiv opinion som mötte SDN Lärjedalens politiker i Hjällboskolans aula igår kväll i protest mot nedskärningar i stadsdelen. 150 föräldrar, lärare, fritidspersonal, fritidsledare och unga riktade kraftig kritik mot nedskärningarna.

Mötet fick stänga dörrarna då lokalen inte rymde fler. Utanför demonstrerade ett 50 tal mot nedläggningen av biblioteket. Första raderna fylldes stolarna av tjugotalet mammor från Öppna förskolan i Hammarkullen som hotas att bli av med en av två tjänster.

Politikerna försökte inledningsvis rädda ansiktet genom att snabbt deklarera att de backar från nedläggning av Bergums fritidsgård och Hammarkullens bibliotek, genom att nedskärningspaketet minskat från 45 miljoner till 25 miljoner för Lärjedalen.

Är det något som detta visar så är det att kamp lönar sig. Det är de verksamheter som kämpat som nu räddas. Det är efter elevstrejker och demonstrationerna i Hammarkullen och Bergum mot nedläggning av fritidsgård och bibliotek som politiker backar. Det är efter de flera massmöten och tvärfackliga möten som varit på skolorna som politiker nu säger ”de mesta av pengarna går till barn och unga”.

Första talaren när publiken släpptes in var en mamma från just Öppna förskolan som höll ett starkt och känsloladdat tal.

- Öppna förskolan betyder mycket för oss. Vi kommer från krigshärjade länder. Det har blivit en mötesplats för våra barn som lämnat bomber och granater, en plats där barn går från att gömma sig bakom mammas kjol till att våga leka med andra. Barn som för första gången håller i en krita, barn som för första gången kommer i kontakt med det svenska språket, en mötesplats för vi mammor och pappor, sa hon och avslutade, svik inte oss, svik inte våra barn.

Ordförande i SDN socialdemokraten Shadiye Heydari svarade arrogant att föräldrar måste ta större ansvar, de är dem som ska ta hand om barnen inte överlämna dem till personalen.

Andra talaren var Maria också förälder, påpekade att Öppna förskolan är mer än en lokal. Det handlar om en fungerad verksamhet med personal.

Kristofer Lundberg, medlem i Rättvisepartiet Socialisterna med flera års pedagogisk utbildning svarade att det blivit ett nytt politiskt mantra med ”föräldrar ta ert ansvar” men att personalen har ett pedagogiskt ansvar att lära och har en lång utbildning.

- Hur bra man än är som förälder så har personalen en pedagogisk utbildning och strukturer för dagen. Det går inte bara att öppna dörrarna och ha en verksamhet som fungerar, poängterade Kristofer.

Folkpartiets Ann-Sofie Lagerstedt trodde att vilket munbajseri som helst skulle fungera genom att påstå att om Alliansen styrt i Göteborg hade det sett annorlunda ut och bredde ut sig med att de miljoner som nu ändå kommer är det regeringen som skickat och Shadiye ställde frågan till publiken var ska pengarna tas? vad är era förslag?

Kristofer Lundberg RS kom här in med ett långt svar som avbröts flera gånger av applåder.

- Fp sitter i en regering som gett de 10 procent rikaste en skattesänkning på 80 miljarder som kunnat gå till välfärd, 50 miljarder till bankerna, bara chefernas bonus skulle räcka till 6500 jobb i vård, skola, omsorg. Man har lovat 1 500 miljarder till bankerna vid behov, vem kan påstå att det saknas pengar. Var ska pengarna tas frågar ni, Låt de rika betala, sa Kristofer och avbröts av applåder och fortsatte.

- Pengarna till kommuner och landsting från staten har minskat de senaste 20 åren, inte bara de senaste tre åren av högerregering utan även under socialdemokraterna. Staten måste skjuta till pengar nu, vi vill ha pengarna tillbaka. Offentlig sektor måste rustas upp inte skäras ned ytterligare.

Men ingen av politikerna ville besvara detta.

Juan förälder i Olofstorp konstaterade att demokrati handlar om aktiva medborgare inte bara aktiva politiker och menade att politikerna gärna skulle få komma ut och besöka de verksamheter som de beslutar om.

Från golvet kom flera inlägg som konstaterade att man inte låter politikerna ställa verksamheter mot varandra. Att Lärjedalen har sparade pengar men att beslut i kommunstyrelsen förhindrar dem att använda dem, så politikerna borde vägra genomföra nedskärningarna.

Brukarrådet på Bergumsskola påpekade att redan genomförda nedskärningar slagit hårt mot verksamheten, att det inte går att spara mer.

- Vi är oroade över utvecklingen, finns det ingen riskbedömning, var går gränsen för hur mycket man kan skära ned, frågade hon.

Janne Pettersson som arbetar på fritidsgården i Bergum och som arbetat i Lärjedalen i 20 år beskriver hur fritidsledare under den tid han varit i området gått från 114 till 11. Han påpekade också betydelsen av det samarbete som finns mellan Bergum, Hammarkullen och Hjällbo i syfte att minska motsättningar mellan områdena i ”vi och dom” tänkande. Dessa nedskärningar hotar det arbetet.

Teddy Paunkoski fritidsledare på Mixgården efterlyste politiskt mod. Att de måste våga säga nej till mer nedskärningar och förklarade behovet av mer resurser.

- När det är ekonomisk kris så försämras kvaliteten inom industrin, men för en ungdomsgård måste då kvaliteten öka, vi har hård press att hela tiden öka kvalitet men alla verktyg för det tas bort. Unga mår dåligt, vi möter dem varje dag. Då funkar det inte med falsk matematik. Vi behöver mer resurser och ni skär ned.

Den falska mattematiken som åsyftades är att politikerna säger att de säger att de gjort en satsning på Mixgården men att de förlorat 600 000.

Teddy påpekade också att nedskärningar slår hårt mot verksamheter även om de inte läggs ned.

Lärjedalens befolkning har nu rest sig. År av nedskärningar har nu nått sin gräns. Nu tar vi inte mer. SDN politikerna känner pressen, tjänstemännen känner pressen. Nu måste kampen sammankopplas över hela Göteborg med gemensamma demonstrationer riktade till kommunfullmäktige med krav på mer pengar till SDN.

Amer Mohammed Ali

Frölunda i uppror mot skolnedläggning

250 upprörda föräldrar samlades torsdagen den 15 oktober till ett informationsmöte om den nya skolstrukturen i Västra Frölunda. Ett möte som inte gick politikernas och tjänstemännens väg, kritiken var massiv.

Förslaget innebär att Slottsbergsskolan stängs helt, Björkåsskolans får behålla 0-3 klasserna men de äldre förflyttas till Frölundaskolan och Järnbrottsskolan läggs ner och samtliga ska inrymmas i nya Frölundaskolan, f d Frölunda gymnasium som nyligen stängts.

Skolchefen Bo Niklasson inledde mötet med att prata om visioner, och så snart han släppte in publiken för frågor, haglade protesterna mot att skolor stängs.

– Vi känner oss lurade. Ni lovade för 7 månader sen att Frölundaskolan skulle vara en liten skola, nu blir det istället en stor skola, sa en upprörd förälder.

Alla kände sig nog lurade.

–      Vi fick information om dessa planer för två veckor sen, trots att utredningen pågått sen i somras! Varför har vi inte fått vara med i den utredningen?, var det många som frågade sig.

–      Det här är så otroligt kortsiktigt. För ett år sedan lovade ni oss som valde Järnbrottsskolan att det skulle byggas en helt ny skola. Vad hände med de planerna!

–      Dessa frågor besvarades aldrig av skolchefen Bo Niklasson

De över 100 föräldrar som gemensamt gått från Slottsbergsskolan till mötet var främst upprörda över den nya skolvägen som går genom den fruktade skogen.

–      Kan du garantera min dotters säkerhet att gå genom den här skogen varje dag?, jag går inte själv här igenom, sa en mycket upprörd förälder.

Svaret blev att arbetslösa ungdomar ska följa barnen till skola varje dag. Vilket inte mottogs med jubel direkt. Flera namninsamlingar skickades runt på mötet och redan innan mötet hade föräldrar från slottsbergsskolan samlat in över 200 namn underskrifter.

Björkåsskolans föräldrar var inte nöjda med den deal de fått när de protesterade vid mötet i juni utan förklarade att de tänker flytta sina barn till friskolor om förslaget går igenom! – De som flyttar till vårt område gör det till stor del för den bra skolan! De köper en villa för tre miljoner, och vi som bor här kan lätt flytta till Askim!

Något alternativt förslag finns inte utarbetat och varken tjänstemän eller politiker har ens tanken på att detta kanske inte är en så lysande idé.

Stadsdelsnämndens vice ordförande Joakim Larsson (MP) försvarade stenhårt nedskärningarna. Det var många som trodde att han var från Moderaterna. Den enda av stadsdelsnämndens politiker som fick applåder var Vänsterpartiet Ingabritt Holst som frågade ”har vi råd att stänga ner Slottsbergsskolan?”. Vad hon inte nämnde var att hon i juni röstade för utredningen för en stängning av skolan!

Desto fler frågor som inte besvarades desto mer upprörd blev stämningen på mötet! Efter två timmar började föräldrar att lämna mötet i protest mot att deras frågor hela tiden fick samma svar att ”vi måste hålla oss till budgeten”.

När en pressad skolchef  till sist frågade mötet ”var ska vi skära ned istället?” lät svaret inte vänta på sig: ”Skär ner politikerna!”

Hamid Masuominejad förklarade att skolan redan idag inte är perfekt, men att det nu blir värre.

-       Ni har under flera år  skurit ned och många barn behöver extra hjälp i både svenska och matematik Idag går det 12 barn i mitt barns klass, nu föreslår ni att klasserna ska bli uppemot 24 barn per klass. Det finns pengar. Ni lägger ut 3,5 miljarder på kriget i Afghanistan, varför låter ni barnen och de äldre betala för?, frågade Hamid Masuominejad. Men fick inget svar.

Droppen nåddes när stadsdelsnämndens ordförande Sören Björkman försökte i ett desperat försök att sälja den nya skolan genom att säga:

–      Det är inte bara ni som väljer skola utan det ska ju även era barn göra!

–   Är du helt dum i huvudet, påstår du att min åttaåriga dotter ska välja vilken skola om är bäst för henne! Avgå ditt stolpskott, sa en mycket upprörd Leif Sand, förälder på Slottsbergsskolan.

Efter två timmar av obesvarade frågor, och nonchalans gentemot föräldrarna började en efter en att lämna mötet.

När mötet var slut fortsatte mötet utanför med de kvarvarande föräldrarna som bytte nummer med varandra och planerade protester och skolstrejker. Sista ordet är långt ifrån sagt i denna fråga. Beslutet ska fattas i början av december, fram tills dess kan allt hända! Vad som krävs är fortsatta och kraftfulla protester.

Joel Eriksson

Pengar till SDN långt ifrån tillräckligt

På en gemensam presskonferens meddelade s, v och mp igår att Göteborg lägger större delen av de statliga pengarna som kommer på stadsdelsnämnderna SDN. Men dessa pengar är för lite för sent.

Av de 375 statliga miljonerna som kommer till Göteborg får SDN 300, men det är långt ifrån tillräckligt. Dessa pengar räcker inte ens till att fylla de svarta hål som planerade nedskärningar innebär.

Göteborgs 21 stadsdelar ska tillsammans skära ned 558 miljoner kronor, då måste man inte vara ett mattegeni för att förstå att dessa pengar är otillräckliga. Det är fortfarande 258 miljoner som saknas. Detta till verksamheter som redan är så hårt bantade att de skulle behöva rustas upp. SDN ansvarar för 80 procent av Göteborgs stads ekonomi. Man har ansvar för skola, förskola, äldreomsorg, bibliotek, hemtjänst, funktionshinder, missbrukarvård, fritidsgårdar och kultur.

Var nu pengarna ska gå till är det upp till varje SDN att besluta. Att pengar nu om än för lite delas ut till SDN kan tillskrivas de stora protester som varit och planeras.

”Det lönar sig att kämpa” var GP:s rubrik på den artikel som meddelade om att pengar nu kommer. ”Vi ska inte underskatta de på sina håll massiva protester – även om politikerna ogärna erkänner att de blir påverkade. Göteborgarna har tagit strid för fritidsgårdar, nattis och sin skola. I Linnestaden har det handlat om nedläggning av biblioteket”, skriver GP.

Med de nya pengarna kan nedläggningen av bibliotek komma att rivas upp och den nedläggningshotade ungdomsmottagningen Humlan har räddats, så visst lönar det sig att kämpa men dessa pengar är tillfälliga och räcker knappt i ett år, så det handlar snarare om att skjuta upp nedskärningar och nedläggning. Kommunen väntar än större nedskärningar inför 2010 års budget.

Men Rättvisepartiet Socialisterna vars medlemmar är aktiva i flera av stadsdelarnas protestgrupper och nätverk förtydligar att detta är långt ifrån tillräckligt. RS säger nej till alla nedskärningar och kräver upprustning. Vad som behövs är att bygga en rörelse för att kräva mer pengar från staten till kommuner och landsting. Det är nu också dags för fackföreningarna att gå in i kampen och ansluta sig till de lärare, föräldrar och låginkomsttagare som kämpar mot nedskärningarna.

Samtidigt som politikerna meddelar i intervjuer att ”det är barn och unga som är de verkliga vinnarna” med de nya pengarna så lägger man ned fyra skolor i Frölunda för att flytta in dem i nedlagda Frölundagymnasiet samtidigt som man sparkar lärare och klasserna blir större. Det i sig är ett bevis på att pengarna är långt ifrån tillräckligt.

Dessa pengar kommer lagom till valet och ingen är dum nog att inte förstå att det är valfläsk. Pengarna är för lite för sent. Samtidigt drabbas de äldre av stora försämringar som få belyser. Stora nedskärningar drabbar äldreboenden och hemtjänst och de äldre har svårare att göra sina röster hörda och riskerar därför att bli de stora förlorarna. I Lärjedalen demonstrerar man därför alla tillsammans mot alla nedskärningar.

Den 21 oktober avgår en demonstration från Hammarkulletorget med kravet på att rösta ned hela nedskärningsförslaget. Från hela Lärjedalen samlas vi 17.00 på Hammarkulletorget.

Kristofer Lundberg